Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från juni, 2017

En midsommar under vatten

Förra året firades midsommaren i Sarek och det känns inte alls länge sen, men redan har ett år till upplevts. I år firade vi midsommar på betydligt närmare håll, närmare bestämt Fäboda. På torsdageftermiddag packade vi bilen full med mat, kläder, mera mat, papegoja och kajaker och åkte iväg till Näseskatan i Fäboda. Där har Jespers familj sommarstuga och till vår stora glädje finns där en liten stockstuga som vi får använda när vi vill. Kaa har också varit med hela helgen.  Så fort vi installerat oss i stugan åkte torrdräkterna på och vi lastade kajakerna på kärran och begav oss ner till stranden. Jag var mycket tveksam och hittade på en massa ursäkter för att slippa, men ville ju nog ändå innerst inne öva på eskimåsvängen fastän det känns så skrämmande. Som tur godtog inte Jesper mina dåliga ursäkter och det tog inte lång stund innan vi var ute i det kyliga vattnet. Som alltid när det gäller något skrämmande vill jag få det fort överstökat och började genast med att öva på eski

Ekenäs skärgårds nationalpark

Förra helgen vistades jag i Ekenäs skärgårds nationalpark där jag var på växtkurs med Vigu. Ekenäs skärgårds nationalpark grundades år 1989 och har en areal på 52 km². Det finns flera utfärdshamnar i nationalparken och en av dem är Rödjan som är beläget på Älgö, vilken är nationalparkens största ö. Vi startade växtkursen på fredagen från Lappvik simstrand och paddlade ut till Rödjan. Rödjan är ett restaurerat fiskehemman från 1940-talet där paddlingsvärldsmästaren Thorvald Strömberg har växt upp. I dagsläget är Rödjan alltså en utfärdshamn som man endast kan nå sjövägen. Där finns bryggor så att även stora båtar kan lägga till och på ön finns det en ca 2 km lång naturstig där man kan utforska öns varierande natur. Längs naturstigen finns också ett utkikstorn därifrån man har fin utsikt över skärgården. Några av fiskehemmanets stugor är bevarade och åtminstone en av dem är man välkommen att kika in i. Det finns också en mysig bastu uppe på klipporna som besökare får använda

Klippklättring, trädklättring och lådklättring

Hela förra veckan spenderades i södra Finland, jag var där hela 9 dagar medan Jesper nöjde sig med en dryg vecka. Vi åkte redan på fredagskvällen tillsammans med vår studiekamrat som också är bosatt i Österbotten. Vi anlände sent på kvällen vid 24-tiden till Meiko naturskyddsområde i Kvarnby/Kyrkslätt och satte upp våra tält och hängmattor för att sedan krypa ner i sovsäckarna. Vi vaknade till en solig morgon och kokade gröt till frukost medan ortsborna nyfiket kikade på oss när de gick sin morgonpromenad med hundarna. När vi fått i oss frukost gick vi sen en bit längs naturstigen och kom fram till vårt mål för dagen, klippväggarna vid Meiko. Det var första gången för säsongen som vi klättrade ute och även en lång paus sen vi klättrat över huvudtaget så det kändes aningen rostigt och väldigt spännande! Vi började med några mindre väggar på förmiddagen och på eftermiddagen fortsatte vi med en lite större vägg. Efter att ha klättrat den stora väggen hade jag fått min dos av äventyr för

Ups and downs

Det har varit både upp och ner den sista veckan. Inga större motgångar, men små struligheter här och där. T.ex. tankade vi bensin i vår dieselbil när vi var på väg till Utterledenvandringen i lördags. Helt självförvållat, men inte mindre irriterande för att inte tala om pinsamt när vi skulle framföra nyheten till våra deltagare om varför vi inte hade någon bil vid slutmålet som vi annars haft under Utterledenvandringarna. De tog det med humor och konstaterade att det är mänskligt att fela. Glada miner uppe på Lostenen trots regnet under lördagens Utterledenvandring.  Vi fortsatte med mänskligheten och felade lite till när vi i måndags insåg att vi missat att meddela en av våra mtb-kursdeltagare om att vi skulle starta från annan plats än vi gjort hittills. Även då möttes vi av ödmjuk förståelse och felet rättades till och deltagaren fick istället privatundervisning kvällen därpå och var mycket nöjd över det. Känslan har ändå varit att vi måste skärpa oss, ha koll på alla detalje