Fortsätt till huvudinnehåll

Snöstorm och mental träning

I helgen hade jag fördelen att få delta i Christoph Treiers föreläsning om mental träning. Föreläsningen var för oss som ska delta i Tjejvasanresan som Norrvalla sport ordnar. Så nu försöker jag förutom den vanliga fysiska träningen också träna mentalt. Treier menar att det räcker med ca 5 minuter mental träning per dag för att det ska ge resultat. 5 minuter per dag är väldigt lite när jag tänker på hur mycket tid som behövs för själva skidträningen.

På de här 5 minuterna ska man tänka "jag vill och jag kan" - och sedan ditt eget mål. För mig kan det tex bli så här "jag vill och jag kan genomföra Tjejvasan", "jag vill och jag kan njuta hela vägen" och "jag vill och jag kan fokusera på mitt eget lopp". Sen ska man visualisera för sig själv när man genomför sitt mål. Treier sa att i de allra flesta fall när han frågar skidåkare hur vädret ser ut när de åker i mål så säger de att det är -5 grader och solsken. Perfekta förhållanden för skidåkning med andra ord. Tyvärr är det inte alls säkert att det är så i verkligheten, så han uppmanade oss att tänka på alla olika slags väder när vi visualiserar vårt lopp, så är vi mentalt förberedda på att det kan bli dåligt väder.

Idag var det verkligen inte optimala förhållanden för skidåkning och jag hade från början tänkt hoppa över träningen. Sen kom jag på att det kan ju vara helt bra att öva på att skida i dåliga förhållanden, så är man bättre förberedd ifall det sen blir dåligt väder. Sagt och gjort, jag styrde bilen mot Loberget. Där skidade vi alltid från lågstadiet och jag har nog inte skidat där sen dess. Spåret var icke existerande och föret var uselt. Det fastnade massa snö under skidorna och däremellan var det bakhalt. Det blåste och snöade så kunde knappt hålla ögonen öppna. Gick ändå helt okej för jag var inställd på att det skulle bli jobbigt. Tankens kraft är icke att underskatta. Avslutar med ett citat från Treiers egen blogg:
   
             "Mental will is a muscle that needs exercise, just like muscles of the body."
             Lynn Jennings
 
 
 
Bilden lånad från tjejkraft.se.


 
/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Minisemester bland Ytterös sanddyner och Someros (mörka) skogar

Redan i våras nån gång bestämde sig min goda vän Christel och jag för att vi skulle delta i Somero nightrogaining som avgjordes 28-29.7. Vi beslöt oss också för att ta en liten minisemester och se nånting annat på samma gång som vi ändå körde ner. På torsdag eftermiddag började vår lilla roadtrip och på kvällen anlände vi till Ytterös campingplats i närheten av Björneborg. Ytterö, kanske mera känt som Yyteri, är en lång sandstrand på hela 6 km med stora sanddyner och öppet hav så långt ögat kan nå. Det blev ingen lång visit på Ytterö, men vi hann med en kvällsstund på stranden innan det blev dags att gå och lägga sig. Ytterö är en riktig pärla och jag önskar vi haft mera tid att utforska områdena omkring där det finns flera naturstigar och många fågeltorn. Man kan även göra utfärder till bla fyrön Kallo eller till någon av Reposaaris intressanta stränder. Igen en gång kan jag konstatera att det finns massor att se i det egna hemlandet också. Ytterös sanddyner. Vacker kväll p