Fortsätt till huvudinnehåll

Snöstorm och mental träning

I helgen hade jag fördelen att få delta i Christoph Treiers föreläsning om mental träning. Föreläsningen var för oss som ska delta i Tjejvasanresan som Norrvalla sport ordnar. Så nu försöker jag förutom den vanliga fysiska träningen också träna mentalt. Treier menar att det räcker med ca 5 minuter mental träning per dag för att det ska ge resultat. 5 minuter per dag är väldigt lite när jag tänker på hur mycket tid som behövs för själva skidträningen.

På de här 5 minuterna ska man tänka "jag vill och jag kan" - och sedan ditt eget mål. För mig kan det tex bli så här "jag vill och jag kan genomföra Tjejvasan", "jag vill och jag kan njuta hela vägen" och "jag vill och jag kan fokusera på mitt eget lopp". Sen ska man visualisera för sig själv när man genomför sitt mål. Treier sa att i de allra flesta fall när han frågar skidåkare hur vädret ser ut när de åker i mål så säger de att det är -5 grader och solsken. Perfekta förhållanden för skidåkning med andra ord. Tyvärr är det inte alls säkert att det är så i verkligheten, så han uppmanade oss att tänka på alla olika slags väder när vi visualiserar vårt lopp, så är vi mentalt förberedda på att det kan bli dåligt väder.

Idag var det verkligen inte optimala förhållanden för skidåkning och jag hade från början tänkt hoppa över träningen. Sen kom jag på att det kan ju vara helt bra att öva på att skida i dåliga förhållanden, så är man bättre förberedd ifall det sen blir dåligt väder. Sagt och gjort, jag styrde bilen mot Loberget. Där skidade vi alltid från lågstadiet och jag har nog inte skidat där sen dess. Spåret var icke existerande och föret var uselt. Det fastnade massa snö under skidorna och däremellan var det bakhalt. Det blåste och snöade så kunde knappt hålla ögonen öppna. Gick ändå helt okej för jag var inställd på att det skulle bli jobbigt. Tankens kraft är icke att underskatta. Avslutar med ett citat från Treiers egen blogg:
   
             "Mental will is a muscle that needs exercise, just like muscles of the body."
             Lynn Jennings
 
 
 
Bilden lånad från tjejkraft.se.


 
/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde