Fortsätt till huvudinnehåll

Vintersafari

Denna helg har jag stått på ett par turskidor från svenska armén under större delen av tiden. Jag och Christel deltog i en av mi arrangerad kurs: vintersafari. Vi startade på lördagmorgon kl 9.00 från skidstugan i Lappfors. Termometern visade på -21 när fem äventyrssugna deltagare + vår ledare Matias stakade iväg uppför den branta backen i vid skidcentret. Färden sträckte sig till största delen längs den nya vandringsleden "Utterleden" med några avstickare.

Både föret och vädret var superbt! Vi kom fram till lunchstället vid Bockabron mycket tidigare än väntat och intog vår lunch i solskenet. Färden fortsatte sedan längs Esse å via Lamasjön till Hjulforsen. Därifrån tog vi en liten avstickare över "Fähusmossen", en jättestor mosse som egentligen ägs av Larsmo kommun. Vyerna var magnifika och solen, föret och sällskapet gjorde sitt, jag njöt verkligen av varje ögonblick! Vi anlände till Huvudsjön framåt 16-tiden där vi skulle tillbringa natten. Kvällen gick åt till matlagning, bastubad och trevliga pratstunder. Alla var ändå rätt trötta så vi gick och la oss tidigt.

Söndagens rutt gick först till Gäddsjön där vi tog en kort paus och beundrade utsikten. Vi fortsatte sen mot Rensforsen. Det här var nog den jobbigaste etappen, vi hamnade och korsa ganska många diken vilket är lite jobbigt med 2 meter långa skidor på fötterna. Det gick nog rätt bra i alla fall. Vid Rensforsens vindskydd tog vi lunchpaus och sen var det inte långt kvar till Sexsjön var turen tog slut.

Det blev närmare 30 km skidåkning på två dagar. Farten på turskidor är mycket långsammare än på vanliga skidor, ca 3 km/h. Att skida med turskidor är egentligen som att vandra, men skidorna hjälper en att ta sig fram i snön. Det som är speciellt roligt vintertid är att man kan röra sig på isar och så ser man spår i snön. Vilket liv det är i skogen, vi såg både harspår, fågelspår, musspår, mårdhundsspår, rävspår och älgspår. Dessutom fick vi se ett gammalt? björnide. Det blev en annorlunda upplevelse som jag verkligen kan rekommendera. Vilken fin natur vi har här i Finland!



Paus vid Gäddsjön.



Bockabron.


Jag tar mig över ett litet dike.
/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde