Fortsätt till huvudinnehåll

Vintersafari

Denna helg har jag stått på ett par turskidor från svenska armén under större delen av tiden. Jag och Christel deltog i en av mi arrangerad kurs: vintersafari. Vi startade på lördagmorgon kl 9.00 från skidstugan i Lappfors. Termometern visade på -21 när fem äventyrssugna deltagare + vår ledare Matias stakade iväg uppför den branta backen i vid skidcentret. Färden sträckte sig till största delen längs den nya vandringsleden "Utterleden" med några avstickare.

Både föret och vädret var superbt! Vi kom fram till lunchstället vid Bockabron mycket tidigare än väntat och intog vår lunch i solskenet. Färden fortsatte sedan längs Esse å via Lamasjön till Hjulforsen. Därifrån tog vi en liten avstickare över "Fähusmossen", en jättestor mosse som egentligen ägs av Larsmo kommun. Vyerna var magnifika och solen, föret och sällskapet gjorde sitt, jag njöt verkligen av varje ögonblick! Vi anlände till Huvudsjön framåt 16-tiden där vi skulle tillbringa natten. Kvällen gick åt till matlagning, bastubad och trevliga pratstunder. Alla var ändå rätt trötta så vi gick och la oss tidigt.

Söndagens rutt gick först till Gäddsjön där vi tog en kort paus och beundrade utsikten. Vi fortsatte sen mot Rensforsen. Det här var nog den jobbigaste etappen, vi hamnade och korsa ganska många diken vilket är lite jobbigt med 2 meter långa skidor på fötterna. Det gick nog rätt bra i alla fall. Vid Rensforsens vindskydd tog vi lunchpaus och sen var det inte långt kvar till Sexsjön var turen tog slut.

Det blev närmare 30 km skidåkning på två dagar. Farten på turskidor är mycket långsammare än på vanliga skidor, ca 3 km/h. Att skida med turskidor är egentligen som att vandra, men skidorna hjälper en att ta sig fram i snön. Det som är speciellt roligt vintertid är att man kan röra sig på isar och så ser man spår i snön. Vilket liv det är i skogen, vi såg både harspår, fågelspår, musspår, mårdhundsspår, rävspår och älgspår. Dessutom fick vi se ett gammalt? björnide. Det blev en annorlunda upplevelse som jag verkligen kan rekommendera. Vilken fin natur vi har här i Finland!



Paus vid Gäddsjön.



Bockabron.


Jag tar mig över ett litet dike.
/Camilla
Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma
2 kommentarer
Läs mer

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi
En kommentar
Läs mer

Minisemester bland Ytterös sanddyner och Someros (mörka) skogar

Redan i våras nån gång bestämde sig min goda vän Christel och jag för att vi skulle delta i Somero nightrogaining som avgjordes 28-29.7. Vi beslöt oss också för att ta en liten minisemester och se nånting annat på samma gång som vi ändå körde ner. På torsdag eftermiddag började vår lilla roadtrip och på kvällen anlände vi till Ytterös campingplats i närheten av Björneborg. Ytterö, kanske mera känt som Yyteri, är en lång sandstrand på hela 6 km med stora sanddyner och öppet hav så långt ögat kan nå. Det blev ingen lång visit på Ytterö, men vi hann med en kvällsstund på stranden innan det blev dags att gå och lägga sig. Ytterö är en riktig pärla och jag önskar vi haft mera tid att utforska områdena omkring där det finns flera naturstigar och många fågeltorn. Man kan även göra utfärder till bla fyrön Kallo eller till någon av Reposaaris intressanta stränder. Igen en gång kan jag konstatera att det finns massor att se i det egna hemlandet också. Ytterös sanddyner. Vacker kväll p
En kommentar
Läs mer