Fortsätt till huvudinnehåll

Skridskoskär på Larsmosjön i strålande solsken.

De flesta suckade över regnet som kom i veckan, men det gjorde inte vi. Vi var tvärtom glada att snön som hunnit lägga sig på isen försvann och extra mycket glada över köldgraderna som följde. Lördag, ledig dag, köld och solsken, det hade inte kunnat bli bättre så efter att vi varit ut på morgonpromenad med hunden packade vi väskan och sökte oss till Larsmo. Vi åkte till Assarskär simstrand och vi var minsann inte de enda som lockats ut på isen en dag som denna. Där var redan fullt med pimplare och vi såg också spår efter andra långfärdsskrinnare.

Assarskär simstrand.



Isen var aningen skröplig, men fullt skrinnbar. Vi skrinnade iväg förbi campingområdet och rundade Assarskärs udden. Efter att vi rundat udden knakade det och brakade det i isen, vilket var lite obehagligt, men det blev bättre när vi sökte oss lite utåt igen. Vi följde de andra skrinnarnas spår en bra bit ut på fjärden, men blev tvungna att vända om efter en stund eftersom jag fick så vansinnigt ont under fötterna. Vi sökte oss mot stranden och tog en paus där för att dricka vår medhavda glögg, men den hällde vi snabbt ut när vi märkte att termosen inte var riktigt bra diskad från gången innan...



När vi kom tillbaka till simstranden hann två andra skrinnare ifatt oss och det visade sig vara min kusin som varit ute på tur. De hade ordentliga ispikar och berättade att mitt ute på fjärden var isen ganska svag och även inne i följande vik efter Assarskär. Efter att vi pratat en stund med dem var mina fötter inte lika sjuka längre så vi tog några varv inne i viken innan vi åkte hem igen. Bara ingen snö kommer så blir det en ny tur imorgon igen. Bäst att passa på så länge det går att åka. En bra dag! :)

/Camilla och Jesper

Kommentarer

  1. Vackert! Ser härligt ut! Har själv aldrig testat långfärdsskridskor (än...) men är sugen....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo visst är det härligt, speciellt dagar som denna. :) Är ju också en relativt billig hobby att syssla med även om man verkligen inte ska hålla tillbaka på säkerheten/säkerhetsprylar när man rör sig ute på svaga isar (vilket man ganska ofta gör med långfärdsskridskoåkning).

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"