Fortsätt till huvudinnehåll

På cykel längs Sandsunds nya vandringsled

I somras hamnade vi under någon av våra mtb-turer in på delar av den nya vandringsleden i Sandsund. För några veckor sen presenterades den i Öt och idag tog vi oss an den med cykel. Vi cyklade inte riktigt hela leden för vi kombinerade den med vår "Sandås-rutt", men min mätare stannade på 22 km när jag kom hem så en bra bit blev det i alla fall.

På väg från Sandåsen mot Sandsund.

Inne på Sandsundleden.

Leden kan påbörjas endera vid Piehis sportstuga vid Granholmen eller vid Sandsund skola/sportplan. Den är 13 km lång och det finns en rastplats längs vägen. Det finns en hel del vägsträckor längs leden och man måste korsa Bennäsvägen två ggr under vandringen, men för övrigt rör man sig i skogen. Leden är bra märkt med blåa markeringar och pilar och bjuder på varierad vandring eller i vårt fall cykling.

Christel på väg längs nya stigar.

Sandsundsfjärden skymtar mellan träden. 

Det är ställvis ganska krävande teknisk cykling över stenar, rötter och bergshällar, vi ledde våra cyklar över ett knepigt parti idag, men för den vane (och modige) är det inga problem. Det fick vi bevis på när vi blev passerade av en annan mtb-cyklist som visade modell på hur man borde göra. Det var för övrigt ganska mycket folk ute i farten, vi stötte sammanlagt på 3 cyklister, 8 vandrare och 1 hund. Jätteroligt med nya leder i nejden och superskönt att vara ute och röra på sig igen efter flera veckors flunssauppehåll. Det blir säkert flera turer längs Sandsundleden, både till fots och på cykel!

/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde