Fortsätt till huvudinnehåll

Skateskola

Att skida är något som hör vintern till tycker jag och oftast blir det några skidpass varje vecka när vädret tillåter. Hittills har jag endast skidat klassiskt, men före julen blev jag mer och mer sugen på att testa fristilsåkning. Jesper är dessutom mest intresserad av skating, så när julrean började gjorde vi som många andra och shoppade skateutrustning. Strax därefter anmälde vi oss till en skateskola, tyvärr blev den inhiberad pga för få deltagare, men vi anlitade kursdragaren privat istället. Så nu går vi på skateskola och det är verkligen nödvändigt för skating är inte så lätt som det ser ut!

På första lektionen började vi med att skida utan stavar för att lära sig det mest grundläggande av allt, viktöverföringen från skida till skida. Ett vanligt nybörjarfel är att man lämnar vikten mitt emellan skidorna istället för att faktiskt flytta över HELA vikten från skida till skida. Detta för att kunna utnyttja glidet maximalt. Under den första lektionen testade vi också lite backteknik. Där gäller det att "hänga" på den dominanta sidan och åkstilen blir också bredare och intensivare.

Skating kommer sig inte naturligt för mig, efter första åkturen var jag knäckt och ångrade mitt val att köpa skatingskidor. Efter första lektionen kändes det dock lite bättre och nu efter andra lektionen när vi började träna på de olika "växlarna" började det kännas ännu lite bättre, men lätt är det inte. Dessutom är det otroligt tungt, klassisk skidåkning är inte på långt när lika intensiv som fristilsåkning, men så går det ju också snabbare undan med skating. Det här är vinterns utmaning och det är nog ändå roligt att få lära sig något nytt, men tekniken behöver nötas in. Blir roligare för varje gång man känner att en till bit i pusslet faller på plats. Sen gäller det bara att få upp flåset. :)

Här kommer en liten video på de olika "växlarna".



/Camilla
Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma
2 kommentarer
Läs mer

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi
Skicka en kommentar
Läs mer

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde
2 kommentarer
Läs mer