Fortsätt till huvudinnehåll

Fågelholken och kampanjen en miljon fågelholkar.

Det pågår en kampanj just nu för att hjälpa våra fåglar att hitta boplatser inför häckningstiden. Orsaken till att vi behöver flera holkar är bristen på naturliga håligheter i vår natur som fåglar kan dra nytta av och föda sina ungar i.


Att bygga en holk är väldigt enkelt och instruktioner hittas hur mycket som helst på nätet:
http://www.bioresurs.uu.se/myller/skog/holk1.htm
http://www.ungafakta.se/pyssel/skapa/fagelholk/
http://www.skof.se/fsk/holk.htm

Det man bör tänka på när man bygger holk som delvis också finns antecknat i länkarna ovan är:

Materialet - Ingen fågel vill bo i en holk impregnerad med gift (tryckimpregnerat virke). Virket man bygger av bör vara ohyvlat, det göra att materialet andas bra plus att fågelungarna behöver en skrovlig yta för att få fäste när dom sedan ska krypa ut ur holken.

Dimensioner - Olika fåglar har olika dimensioner på holkstorleken och ingångshålet. Hålet för våra vanligaste småfåglar är från 2,8cm till 3,2cm i diameter. Dessa olika dimensioner hittas också i länkarna ovan.

Läckage - Holken bör byggas så att taket täcker hela holken och gärna också extra träribbor på baksidan av holken mot trädet så att vattnet kan rinna förbi utan att röra i holken. Dessa saker av åtminstone två orsaker: en våt holk murknar snabbt sönder och våta fågelungar fryser lätt ihjäl.

Botten - Bygg gärna inte en holk som har ett botten som går att öppna, förr eller senare kommer öppningsmekanismen att gå sönder och innehållet trilla ut. Bygg istället så att framsidan eller taket kan öppnas. Man gör en holk öppningsbar för att rensa ut gammalt bobyggnadsmaterial från året innan, detta görs av flera orsaker bland annat för att minska risken för att sprida vidare eventuella bakterier/sjukdomar.

Sittpinne - Lite mytaktigt är att man ska bygga en "sittpinne" för fåglarna så att dom lättare ska komma in i holken eller något liknande. En sittpinne gör faktiskt mera skada än nytta, den gör det lättare för boplundrare att röva ägg eller ungar ur holken.

Skyddsplåt runt holköppningen - Man ser ganska ofta en skyddsplåt runt holköppningen på holkar som är ämnade för mindre fåglar. Plåtens funktion är att skydda holken mot ekorren, den behöver sitta fast ordentligt! Plåten skyddar däremot inte mot den större hackspetten som kan hacka hål genom holken på någon annan sida.



Att sätta upp en holk. 

Var? - Man kan nästan sätta upp holkar var som helst. På din gårdsplan, i en park eller i skogen. Sätter ni upp en holk i någon annans skog är det alltid läge att fråga skogsägaren, skogsägare brukar inte ha något emot holkar i sin skog.

När? - Holkar kan sättas upp vilken tid på året som helst, till och med på vintern söker fåglarna skydd i holkar. Men i huvudsak behövs holkarna tidigt på våren när häckningssäsongen kommer.

Hur? - Holken fästs i trädet med ett band som går runt trädet. Undvik gärna att spika eller skruva in något i trädet. Spiken kanske inte skadar trädet men spiken kommer att lossna när trädet växer och förr eller senare faller holken ner.

Vilken höjd? - Höjden varierar förstås från fågel till fågel. Finns det många saker som kan störa eller till och med riva ner holken kan man med fördel sätta upp den med en stege. Är holken däremot uppsatt på ett lugnt ställe kan man ha den i huvudhöjd, det gör det lättare att rengöra den.




Några mått på holkar för våra vanliga fåglar här omkring.
Måtten A, B, C och D tas från bilden ovan.

Talgoxe:
  • A 10-12 cm
  • B 30 cm
  • C 3,2 cm
  • D 8 cm
Blåmes:
  • A 10 cm
  • B 25 cm
  • C 2,8 cm
  • D 7 cm
Talltita:
  • A 10 cm
  • B 25 cm
  • C 2,8 cm
  • D 7 cm
Svartvit flugsnappare:
  • A 10 - 12 cm
  • B 30 cm
  • C 3,2 cm
  • D 8 cm
Stare:
  • A 12 - 15 cm
  • B 35 cm
  • C 5 cm
  • D 8 cm
Skogsduva:
  • A 18 - 20 cm
  • B 50 cm
  • C 8,5 cm
  • D 10 cm
Kaja:
  • A 18 - 20 cm
  • B 50 cm
  • C 8,5 cm
  • D 10 cm


När ni sedan gjort er holk kan ni registrera den på svenska.yle.fi under denna länk - http://svenska.yle.fi/artikel/2016/04/05/redan-en-halvmiljon-fagelholkar (länger ner på sidan)
Där kan man se hur många holkar som finns i respektive kommun och en liten tävling mellan dom olika kommunerna pågår ju. :)




Ut och bygg nu, snart är det för sent för denna vår!


/Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tävling - Vinn en Petzl pannlampa!

Det är höst och lite ruggigt väder så vi tänkte pigga upp vardagen med en liten tävling. Alla ni som följer vår blogg och säkert många andra också känner till att vi har vandrat ganska många vandringsleder i år. Med alla dessa vandringsleder följer också en hel del kilometrar. Tävlingen går ut på att gissa hur många kilometrar vi har vandrat i år. Vår vandring Fjällräven Classic räknas också med. Den som kommer närmast det rätta svaret utses till vinnare. Tävlingen pågår till fredag 15.11. För att delta i tävlingen, kommentera på bloggen  (Ej på facebook). Lycka till! Tävlingen gäller endast i Finland. Rätt svar eller den som kommer närmast det rätta svaret vinner en pannlampa från Petzl värde 34,95€ Petzl Tikka 2 pannlampa En bonusvinst lottas också ut bland alla som deltar i tävlingen. :) Termosmugg 0,45L /Jesper och Camilla Dela gärna detta inlägg på Facebook! :)                     ↓

Året var 2013, mycket friluft har vi hunnit med!

En tillbakablick på året som gått. Här kommer alla känslorna på en och samma gång :) Vinteröverlevnadskurs - här lärde vi oss bygga vindskydd vilka vi sedan övernattade i. Tjejvasan - Camilla kommer belåten i mål. Härlig vårvinterskidåkning under påskhelgen. Vintersafari på turskidor med ett gäng glada gubbar. Pimplarna såg aningen oroade ut när Jesper kom fräsande med kiten. Årets fyndigaste tältplats. Inspirationen flödade efter att vi hört på Patrick "Pata" Degerman. Otroligt varmt i maj, här sjösatte vi Gulan. I maj var det mountainbikekurs för hela slanten, här på tur i Kronoby. Starke David gjorde oss sällskap när vi gick Arbetsplatsbergets vandringsled. Största fångsten vi fick vid villan under sommaren. Fina, fina Rambo njuter av sommaren. Fagerbacka fäbodställe blev en oas i bromslandet. Löjligt spännande att paddla kajak genom slussen. Ett extra strandhugg för att lätta på tryc

Nej nu får det vara nog!!

Det är sällan jag höjer min röst i sociala medier, men nu har bägaren runnit över. Vad jag pratar om är nedskräpning. Under vår vistelse i Norge hade jag en och annan diskussion med en av mina nordiska kollegor om likheter och olikheter mellan de nordiska länderna. En av dessa diskussioner minns jag särskilt väl och det var när min kollega sa att mängden skräp längs vägarna ökar drastiskt så fort man kommer över till den finska sidan av gränsen. Först sa jag genast emot och hävdade bestämt att det är ju städat i Finland, här finns inte mycket skräp i dikena. Sen började jag tänka efter och kom fram till att nog finns det ju ett och annat skräp både här och där. Om det faktiskt är mer än i de andra nordiska länderna vågar jag inte uttala mig om, men nu tar vi och koncentrerar oss på Finland och framför allt vår egen närmiljö. Som alltid om våren dyker allt skräp upp som begravdes när snön kom och kanske mer därtill av sånt som gömts i snö under vintern. När vi nu är hemma i Jakobstad