Natventure.fi | Friluft.fi

I lördags höll vi höstens andra vandring för Nykarleby Arbis, denna gång vandrade vi på Utterleden i Pedersöre. Eftersom Utterleden är hela 52 km lång vandrade vi endast en del av den under lördagens utflykt. Vi startade från Lappfors skidcentrum och hela 16 deltagare var taggade på att få ge sig iväg på nejdens längsta vandringsled. Det var en kylig morgon, men solen sken så det fanns inget att klaga på. Vi gjorde inte så många djurobservationer under dagen, men en lavskrika fick vi i alla fall syn på under förmiddagen. Vid lunchtid kom vi fram till Bockabron där det blev en välförtjänt lunchpaus. Många hade stegräknare och det jämfördes hur många steg man hittills hunnit gått. Vi utlyste en tävling och alla fick gissa hur många steg vi skulle ha vid slutet av dagen. Den som var närmast vann ett fint pris. :) Kartutdelning vid Lappfors skidcentrum. Eftermiddagens vandring fortsatte förbi Lamabacka och sen vidare mot Hjulforsen där det blev kaffepaus. Nu var det inte långt kvar ...

Gårdagen startade i lugnt tempo i tron att vi skulle vandra endast 19 km. Efter lunchpausen konstaterade vi att vi skulle komma fram till det tänkta slutmålet jättetidigt och beslöt oss därför att gå ända till Monte Gozo - 34,5 km. Monte Gozo är den sista byn före Santiago. Jag hade gärna gått hela vägen in på samma dag, men Jesper fick sin vilja igenom och vi stannade för natten på det stora xuntahärbärget i Monte Gozo. Med facit i hand var det ett bra beslut, det fanns i princip inget att se eller göra i byn så vi fick lite tid att samla tankarna innan vi var framme och suga på karamellen ännu en stund. Vi satt ute i solen hela kvällen och hade en "best-of" tävling av allt vi upplevt under resans gång. Imorse sov vi ända till klockan 7, vi hade ingen brådska, sista vandringsdagen och endast 4 km kvar. Det blev en lugn och stilla vandring in till katedralen. Vi blev lite förvirrade dock eftersom pilarna tog slut ju närmare vi kom och pilgrimer yrade åt alla håll. Vi hittad...

Idag gick vi iväg på lätta fötter, vi hade bara en lätt dagspackning efter att vi skickat iväg våra väskor med härbärgets transporttjänst. Förmiddagens vandring visade sig gå endast längs landsvägen, men vi hade fina vyer med bergen runt om. Vi tog en lång frukostpaus tillsammans med en tjej från Finland som vi träffat i Villafranca. Efter frukosten gick vi ner i Valcarcedalen och hade rio Valcarce inom syn- och hörhåll nästan hela tiden. Vi passerade många byar under dagen. När vi lämnat dalen började klättringen uppåt och vi gick på små vägar upp i skogen, blev lite djungellikt. Det var väldigt varmt, men för oss gick det ändå lätt som hade så lätt packning. Så småningom kom vi fram till La Faba där vi skulle hämta upp våra väskor, vi passade på att äta lunch eftersom härbärget ännu var stängt. Strax före 14 öppnade de och vi fick våra väskor. Vilken enorm skillnad det blev, benen kändes med ens blytunga och klättringen gick inte alls lika lätt längre. Som tur hade vi bara 2,6 km att...

Nu har vi gått i 20 dagar i ett sträck, en cykeldag emellan, men ändå. Inte undra på att det känns lite här och där i kroppen. Imorse när klockan ringde var det riktigt motigt att stiga upp, så vi sov en halv timme till. Sen åt vi frukost på rummet, vi hade köpt musli och mjölk från den lilla affären i byn kvällen innan och mjölken som vi förvarat på taket utanför vårt fönster var kylskåpskall. Det säger lite om vilket väder vi hade på morgonen. Det var mössa och vantar som gällde och ändå frös vi. Vi gick upp till caminons högsta punkt på 1505 m.ö.h. och där var järnkorset och det var dags att lämna våra stenar. Eftersom det var så kallt blev det en rätt så snabb historia och inte tid till så mycket eftertanke just då. Jag hade skrivit ner mina tankar i ett brev som jag lämnade med stenen så kändes ändå som att jag funderat över vad min sten betydde. Resten av dagen har vi gått stadigt neråt, över 900 meter. Landskapet har varit otroligt vackert hela dagen, vi har gått på små mysi...

Det blev tidig väckning imorse för att hinna undan den värsta värmen. Redan kl 6 gick vi iväg i mörkret, var riktigt skönt att få vandra i ensamhet. Efter att vi gått ca en timme kom vi upp på en kulle och fick utsikt över Leons stadsljus i gryningen. Vi kunde konstatera att det verkligen är en stor stad med sina 160 000 invånare. Med alla förorter blir det över 200 000 invånare. Vi åt frukost inne i centrum, men gick sen genast vidare och beundrade endast de historiska byggnaderna från utsidan. Blev nästan 4 h stadsvandring idag innan vi var ute ur alla förorter. Gick riktigt tungt innan lunchen och kände oss tagna av värmen. Hade ingen vidare matlust, men vi åt varsin bocadillo med salt skinka och det började genast kännas lite bättre. Dagens sensation var den lilla dammen vi hittade där vi gick ner och svalkade våra kokande fötter. Obeskrivligt skönt! Orkade ännu fortsätta till dagens slutmål Villadangos del Paramo. Vi har nu under 300 km kvar till Santiago och enligt beräkning ...

Idag startade vi dagen med resans hittills bästa frukost på resturangen i byn vi sovit i. Det fanns både bacon, ägg, äggröra, chorizos, tortilla, croissanter mm. Det var en njutning att verkligen få äta en ordentlig frukost för mig som är en frukostmänniska. Sedan kunde dagens vandring börja. Som alltid från morgonen är det kallt, fick ta vantarna på, men jag tycker också att det är skönast att gå när allting ännu är lugnt och stilla. Vid lunchtid befann vi oss i byn San Nicolas del real camino och gick in på en liten bar. Den kändes lite ofräsch så vi beslutade oss för att gå vidare, det visade sig vara ett bra beslut. När vi gick ut därifrån låg en död kattunge på trappan, den var inte där 2 minuter tidigare. Hur den kom dit vet vi inte, men fick rysningar av hela händelsen. Vi gick vidare  till en annan bar och fick där riktigt fräscha bocadillos till lunch. Nu var det inte långt kvar av dagsetappen så vi gick i lugnt tempo till Sahagun. Det är en riktigt varm dag igen med c...

Dagens vandring kan vi sammanfatta med ett ord - smärta. Men vi börjar från början. Vi vandrade ut från storstaden tidigt på morgonen och det var ännu lugnt längs gatorna. Vi hade tänkt äta frukost i den första byn som låg ca 7 km bort. När vi äntligen komfram till byn visade det sig att vi hoppat över den första byn och gått hela 11 km till Tradejos. Dessutom gick vi inte in till nåt av de första cafeerna, hade hoppats hitta ett i slutet av byn vilket vi inte gjorde, så vi fick gå ännu 2 km till Rabe de las Calzadas. Där fick vi i varje fall frukost av en väldigt vänlig barägare, som dessutom delade ut små smycken till alla pilgrimer. Nu hade vi bara 7,7 km kvar av dagens etapp och det blev några plågsamma km. Min höft började göra så ont, det kändes som knivstick rakt in i höften mellan varven. Jespers knä hade också en lite sämre dag, men fram kom vi. Vi kom idag upp på mesetan, det trädlösa lanskapet med åkrar och betesmarker så långt ögat kan se. Vackert landskap, men kunde tyvä...