Skidsäsongen inledd

Bor man i Norden så är skidåkning något som hör vintern till. Pest och pina för en del (läs Jesper) och för en del kan inte snön komma fort nog. Jag har aldrig varit någon stor skidfantast, har jag skidat en gång per vinter så har jag känt mig nöjd, men så för ett år sen så hände något. Min kompis fick mig övertygad om att jag borde börja skida, det är så bra träning sa hon. På impuls anmälde jag mig till MySports skidskola och på den vägen är det.

Nu är jag fast i skidandet. Under skidskolan som pågick under hela hösten och ända in i januari lärde vi oss teknik och fick träningsprogram för varje vecka. Målet var att delta i BotniaVasan som ifjol gick i februari - ett långlopp på 53 km i klassisk stil (detta visste jag dock inte när jag anmälde mig till skidskolan). Jag tränade och skidade flitigt, så flitigt att min skidåkning fick ett plötsligt slut i slutet av januari pga överbelastad fot.

Ikväll har jag nu inlett årets skidsäsong och vem vet, kanske jag ger BotniaVasan en ny chans i år. Skidåkning är i alla fall superbra träning, det tränar hela kroppen och man får verkligen upp flåset. Att gå i skidskola var både lärorikt och roligt, det blev roligare att skida när tekniken blev bättre. Mattssons i Jakobstad ordnar också skidskola i början på året, jag tog del även del av den men vädret var så kallt så blev inte så många gånger. Där lär man sig teknik och får lära sig lite om vallning och utrustning. Rekommenderas varmt.

Vi ses i skidspåret :)

/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Läs mer

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Läs mer

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar. Omplåstring. Hela gänget utom kameramannen Jesper. Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde

Läs mer

Natventure.fi | Friluft.fi

Leta i den här bloggen