Fortsätt till huvudinnehåll

Tillbringat vändagen på hästryggen

Det har hänt en hel massa sen vi skev sist. Igår anlände vi till Santa Elena och inledde vistelsen här med en nattvandring vid ett av naturreservaten här. Det var en riktigt lyckad vandring, vi gick runt i en grupp med guide och lyste med ficklampor för att försöka hitta några glimmande ögon i mörkret. Vi såg en hel del, bl.a. en kinkajou, en uggla, en liten babyorm och grårävar. Vi hade bara filmkameran med så tyvärr har vi inga bilder att bjuda på i det här skedet från den turen, men kanske i senare skede kan ni få se en filmsnutt.

På båtfärden mellan La Fortuna och Monteverde fick vi den bästa utsikten över vulkanen
Arenal. Båtturen var riktigt lugn och behaglig.

Idag startade vi dagen med att besöka ett serpentarium som finns här i närheten. Jesper var eld och lågor, medan jag fick rysningar i hela kroppen när vi såg den ena ormen större än den andra och jag såg hur otroligt bra kamouflerade de kan vara. Man skulle hur lätt som helst kunna stiga på en orm när man är ute och går i skogen här. Det fanns även några giftiga grodor där, iguaner och sköldpaddor. Det var med en viss lättnad jag lämnade serpentariet.



Pytteliten poisondartfrog.

Det fanns många sköldpaddor. 

Rainforrest masked frog, med bara ett öga öppet.

Alla hjärtansdag orm. Nej, eyelashed viper. 


På eftermiddagen var det dags för dagens höjdpunkt - en tur till häst. Det var en av mina roligaste ridturer ever! För det första är hästmentaliteten helt annorlunda här, ridsättet och brukandet av en häst är annorlunda och hästarna är skolade på ett annat sätt. Vi red med westernsadlar och något hackamoreaktigt i tränsväg, såg mest ut som en repgrimma. Vägarna och stigarna vi red på var stenskarpa, full med stora och vassa stenar. Emellanåt var det enormt oländigt över stora stenar och emellanåt uppför och nerför fruktansvärt branta backar. Alla hästmänniskor som känner mig kan säkert ana att mitt hjärta blödde för de stackars hästbenen som skulle utstå all denna påfrestning, medan jag satt på och lät hästen jobba. Innan jag vande mig och accepterade läget var jag nära att stiga av i backarna så att hästen inte skulle ha det så tungt.

Innan start, Camilla på Diba och guiden Alfonso med Jespers häst Comanche. 

Jespers bidrag till dom ack så populära hästöron-bilderna. 

När jag lugnat ner mig och konstaterat att dessa hästar är vana med denna sorts påfrestning kunde jag börja njuta av ridturen och som jag njöt! Utsikten var underbar, hästen fungerade perfekt och jag kände mig som en riktig cowboy när vi travade lugnt med tyglarna i en hand. På slutet när jag såg att Jesper behärskade sin häst riktigt bra vågade vi också bränna av i galopp uppför backarna. Kan inte minnas när jag sist haft så roligt på hästryggen. Det här var Jespers första riktiga ridtur nånsin och han imponerade stort på mig. Han tyckte det var roligast när det gick hårt undan :) En fantastiskt bra dag med Sabines smiling horses!

Fin utsikt hade vi mestadels av ridturen. 

Hästarna stod snällt och väntade så länge vi pausade. 


/Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Minisemester bland Ytterös sanddyner och Someros (mörka) skogar

Redan i våras nån gång bestämde sig min goda vän Christel och jag för att vi skulle delta i Somero nightrogaining som avgjordes 28-29.7. Vi beslöt oss också för att ta en liten minisemester och se nånting annat på samma gång som vi ändå körde ner. På torsdag eftermiddag började vår lilla roadtrip och på kvällen anlände vi till Ytterös campingplats i närheten av Björneborg. Ytterö, kanske mera känt som Yyteri, är en lång sandstrand på hela 6 km med stora sanddyner och öppet hav så långt ögat kan nå. Det blev ingen lång visit på Ytterö, men vi hann med en kvällsstund på stranden innan det blev dags att gå och lägga sig. Ytterö är en riktig pärla och jag önskar vi haft mera tid att utforska områdena omkring där det finns flera naturstigar och många fågeltorn. Man kan även göra utfärder till bla fyrön Kallo eller till någon av Reposaaris intressanta stränder. Igen en gång kan jag konstatera att det finns massor att se i det egna hemlandet också. Ytterös sanddyner. Vacker kväll p

Gott och blandat från 365

Fick en glad överraskning på posten idag, gratistidningen 365 från Partioaitta. Den utkommer endast två gånger per år, men så är den ju då faktiskt gratis, vilket inte är särskilt vanligt i dagens samhälle. Fanns en hel del intressant och nytt som jag tänkte dela med mig av här. Man kan prenumerera på 365 här! Finlands naturcentrum  Haltia  som finns beläget i Nuuksio öppnar sina dörrar den 31:a maj 2013. Haltia samlar hela Finlands natur under ett och samma tak. I huvudutställningen kan du bekanta dig med allt som våra 37 nationalparker har att bjuda på och i det gröna bandet presenteras huvudstadsregionens naturupplevelser. Kommer också att finnas specialutställningar, olika evenemang och en naturbutik där. Det låter spännande, hoppas kunna pricka in ett besök där under sommaren. National Geographic utser varje år "the adventurer of the year". Detta år förärades Felix Baumgarten med denna fina titel för sitt otroliga fallskärmshopp från 39045 meters höjd. Med dett