Fortsätt till huvudinnehåll

Nya resplaner

Ifjol på hösten var vi på en föreläsning som handlade om pilgrimsvandring till Santiago de Compostela. Då föddes tanken på att en dag göra denna vandring. Den här hösten såg vi att Kronoby arbis "kvarnen" ordnade ett tillfälle för de som var intresserade av att göra denna vandring och vi deltog i tillfället. Det visade sig dock att den vandring som de skulle göra var endast en liten bråkdel av hela pilgrimsleden och vi kände att vi nog vill mera än så om vi nu en gång åker iväg till Spanien.

Planerna lades på is ett tag, men så började vi följa med den finska serien "Löytöretkeilijät" som handlar om sex finländare som vandrar hela vägen till Santiago de Compostela och vi beslutade att vi också vill göra detta. Sagt och gjort, vi kollade med våra respektive jobb om vi kunde ta ut vår semester redan i maj och sedan bokade vi flygbiljetter.

Från början hade vi tänkt starta från den franska orten St Jean Pied de Port, men det visade sig bli lite knepigt att ta sig över till den franska sidan eftersom vi är ute lite tidigare än den riktiga högsäsongen och transporterna dit börjar först i juni. Att flyga direkt till Frankrike hade varit ett bra alternativ, men då igen blev flygbiljetterna så dyra, så vi kommer nu att skippa den första dagsetappen som går över Pyreneerna från den franska sidan till den spanska sidan och börja i den lilla byn Roncesvalles. Vi kommer nog att hinna vandra ändå, från Roncesvalles till Santiago de Compostela är det 750 km.

Grov vägvisning.


Förberedelserna är redan i full gång, vi funderar på utrustning, läser på om vandringen och har lite försiktigt börjat träna för att förhoppningsvis vara väl "ingånga" i slutet på april när det bär iväg. Det kommer att bli en rejäl utmaning och alla dagar kommer inte att vara solskensdagar med gott humör och lätta steg, men ska ändå bli fantastiskt roligt att få göra detta!

Guidebok/karta/dagsetappbeskrivning, vandringsskor och stavar - några måsten på denna resa. 

Symbolen för pilgrimsvandrare.


/Camilla och Jesper

Kommentarer

  1. Så spännande, ser framemot att följa med på er resa i text och bild!
    Buen Camino!

    SvaraRadera
  2. Jo, spännande ska det bli! Gracias :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde