Fortsätt till huvudinnehåll

Årets paddlingshelg

Det här är nu tredje året i rad som vi gjort en paddlingshelg tillsammans med våra vänner Linda och Frank. I år var det dock första gången vi paddlade kajaker, förut har vi alltid paddlat kanadensare. Linda och Frank gjorde en hel vecka av utflykten, medan vi hakade på till veckoslutet. Turen för de två förstnämnda gick från Sandö i Vasa till Svanen i Jakobstad, medan vi startade från Bonäs båthamn i Kantlax. Vi slutade jobbet lite tidigare än vanligt för att komma iväg så snabbt som möjligt och kl 16 hade vi äntligen packat kajakerna och kunde påbörja vår paddlingshelg. Vi var lite nervösa om allt skulle rymmas med i packluckorna, men det var inga problem, det ryms mer än man skulle tro. Efter ca 2 km paddling hittade vi Linda och Frank som väntade på oss på en liten sandstrand ute i skärgården. Målet för kvällen var att ta oss till Klippan i Munsala, en sträcka på ca 13 km. Solen sken och det blåste 4-5 meter per sekund. När vi närmade oss Klippan blev vågorna ganska stora och vi fick oss en ordentlig skjuts in till land. Vi slog upp våra tält på stranden och påbörjade sedan matlagningen. Det blev en skön och avslappnad kväll trots att myggen hittade oss. Skönt att få somna till vågornas brus.

Vi möter upp med Frank och Linda som satt och solade i väntan på oss.

Första micropausen.



Framme vid Klippan. Frank surfar lite påväg in.



Stationerade vid Klippan.


Råstekta potatisar, lök, färska kantareller och renskav. 

Efterrätten, apelsin cheesecake på fat. 


Följande morgon vaknade vi till en ny solig dag och det blev frukost och morgonbestyr innan vi så småningom startade dagens etapp som skulle bli hela 32 km lång. Det var ganska stora vågor direkt från morgonen, men de var mjuka och fina så det gick bra. Förmiddagens paddling flöt på bra, vi paddlade nästan 3 h innan vi stannade för lunch. Vid det laget visste vi inte exakt var vi befann oss, men kunde konstatera efter en titt på gps:en att vi paddlat lite förbi den lilla kanalen som skulle ta oss via insidan vidare mot Nykarleby och Socklot. Medan vi åt lunch på holmen Fiskar-Lamalot såg vi hur vågorna blev större och de började bryta även på djupt vatten. Det blev spännande att för det första ta sig ut med kajaken bland stenar och vågor, för det andra få på kapellet snabbt innan nån våg sköljde över däcket och sedan snabbt paddla iväg ut på djupare vatten, men alla klarade det utan större problem. När vi väl kom ut igen var vågorna riktigt vilda och det blev otäckt att paddla i kaoset. Vi hade som tur var bara en liten bit att paddla innan vi kunde styra in på lugnare vatten. Jag var riktigt nära en kapsejsning när en våg sköljde över mitt däck och drog kajaken sned, men på något vis fick jag den rak igen och slapp undan med blotta förskräckelsen. Det är verkligen superviktigt att hålla kajaken rak när en stor våg kommer bakifrån och skjutsar iväg dig.

Morgon på Klippan, Vissa sover ännu. 

Morgonmål innan vi åkte iväg. 


Jesper och Frank paddlade ut till en fin liten holme.


Lunch på Fiskar-Lamalot




Efter denna händelse var det otroligt skönt att komma in på lugnare vatten och kunna slappna av lite. Vi paddlade in i Nykarleby skärgård och fick snart den stora Torsön i sikte. Nu hade vi vinden i ryggen och det gick snabbt att komma framåt. Vi rundade "Socklotudden" och när vi kommit så långt att vi hade Grisselören i sikte blev det igen en liten micropaus i lä för vinden. Under mikropauserna vilar vi bara lite och äter lite snacks sittandes i kajakerna. Stärkta av pausen paddlade vi vidare mot Pörkenäs och nu ändrade scenariot igen. Det kom "gammal sjövågor" utifrån och vindvågor snett bakifrån. Det blev utmanande paddling och vi var nära att helt missa sundet mellan Pörkenäs och Paradiset, men räddades igen en gång tack vare en koll på gps:en. Vi tog i land på Paradiset och funderade på hur vi skulle fortsätta. Vi kom överens om att fortsätta runt udden till Storsand och ifall vågorna var för stora skulle vi ta i land där, göra kvällsmat och hoppas att vinden skulle mojna så att vi sedan kunde fortsätta ända till vårt mål för dagen. Så blev det också, vi såg att vågorna utanför kaffestugan bröt redan långt ute så vi gick i land vid Storsand och kokade kvällsmat där. Linda och Frank bjöd oss på plättar till efterrätt så med mätta magar kunde vi fortsätta ca 2 h senare och då hade vinden mojnat betydligt. Det blev lugn och skön kvällspaddling de sista kilometrarna fram till Stugupaskarn där vi skulle övernatta.

Diskar vid Lillsand i Fäboda

Plättkalas

Vitkindad gås? Dom var mycket nyfikna, möjligen hungriga. 

Tagen genom glasögonen. Anstränger man sig riktigt ser man regnbågen runt solen. 

Tältplatsen på Stugupaskarn


Solnedgångsaktivitet. 


Vid Stugupaskarn finns en eldplats, wc och sopkärl som är fria att användas av allmänheten. Dasset och sopkärlen underhålls av föreningen "Håll skärgården ren". Jag blev helt förvånad över att jag aldrig tidigare hört talas om denna idylliska lilla holme som ligger alldeles i hemknutarna. Väl värd ett besök för de som har möjlighet till båt eller något annat flytetyg. Där finns även ankringsplatser för större båtar. Vi hade en underbar kväll med ett dopp i det kalla havet, fotografering i solnedgången och sedan blev det mys framför brasan med lite godsaker att smaska på. Klockan var nästan 1 på natten innan vi slutligen kröp ner i sovsäckarna.

Sista dagen på paddlingsäventyret blev en grå och regnig dag. Humöret var det ändå inget fel på. Efter att vi fått i oss frukost packade vi i kajakerna en sista gång och styrde mot Ådö udde. Den första biten längs med Ådön hade vi medvind, men när vi svängde runt udden blev det motvind hela långa vägen ända fram tills vi svängde in till Svanen. Det var verkligen kämpigt och jag fick mjölksyra i musklerna, men till lika var det härligt att få kämpa den sista biten, det är desto skönare att komma fram sen.

Vi var medvetna om regn på söndag så vi satte upp en presenning redan lördagkväll vilken vi åt morgonmål under innan vi åkte iväg i regnet.

Framme vid svanen efter en tuff sista strecka med ordentlig motvind. Mycket duktigt Frank och Linda som paddlat i 7 dagar. 
Vi har haft en absolut toppenfin helg, vi har lärt oss massor om vind, väder och vågor. Det har gett mig mersmak för långa paddlingsturer. Vi har också lärt oss mycket om vad våra kajaker klarar av och hur de beter sig i vågor och vind. Jag är mycket nöjd med min kajak, känner att jag nu börjar bli vän med den. Sist och slutligen har vi förstås haft toppensällskap - TACK för sällskapet Linda och Frank! Ser redan fram emot nästa tur. Tack också till Margot och Max för skjuts, kantareller, jordgubbar och papegojskötsel :)

Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Minisemester bland Ytterös sanddyner och Someros (mörka) skogar

Redan i våras nån gång bestämde sig min goda vän Christel och jag för att vi skulle delta i Somero nightrogaining som avgjordes 28-29.7. Vi beslöt oss också för att ta en liten minisemester och se nånting annat på samma gång som vi ändå körde ner. På torsdag eftermiddag började vår lilla roadtrip och på kvällen anlände vi till Ytterös campingplats i närheten av Björneborg. Ytterö, kanske mera känt som Yyteri, är en lång sandstrand på hela 6 km med stora sanddyner och öppet hav så långt ögat kan nå. Det blev ingen lång visit på Ytterö, men vi hann med en kvällsstund på stranden innan det blev dags att gå och lägga sig. Ytterö är en riktig pärla och jag önskar vi haft mera tid att utforska områdena omkring där det finns flera naturstigar och många fågeltorn. Man kan även göra utfärder till bla fyrön Kallo eller till någon av Reposaaris intressanta stränder. Igen en gång kan jag konstatera att det finns massor att se i det egna hemlandet också. Ytterös sanddyner. Vacker kväll p

Årskrönika i bilder

Då har vi ännu en gång nått slutet av ett år, det känns inte alls länge sen vi påbörjade 2021. Alltid vid årets slut tycker jag om att summera året som varit. Det känns fint att tänka tillbaka på fina minnen och även tänka på vilka jobbiga stunder man tagit sig igenom. Så nu är det dags för vår årskrönika, kanske du känner igen dig på någon av bilderna ifall du tagit del av vår verksamhet under året som gått.  Januari I januari hade vi några få dagar med skrinnbar is och då passade vi på att göra några guidade skridskoturer.  Vi hade också den årliga issäkerhetskursen med ovanligt "slaskigt" före på isen.  Till issäkerhetskursen hör också övningar i livräddning. Denna kurs återkommer igen i januari 2022 ifall du ännu inte gått den. ;) Februari  I februari ordnade vi en utesovarnatt där vi bland annat byggde en quincy snöbivack.  Vi satte också upp både vindskydd och tarp under utesovarnatten och deltagarna kunde välja sin sovplats.  I Korsholm höll vi  kursen "Upptäck vi