Fortsätt till huvudinnehåll

Söndagslunch på Prästgrundet

Idag har varit en fantastisk dag för paddling och vi tog tillfället i akt och begav oss tillsammans med våra vänner Christel och Tom ut på en söndagstur. De flesta av föreningens kajaker var uthyrda så Christel och Tom fick ta de två som fanns kvar i skjulet. Inget fel på dem heller förutom att den som Tom hade saknar styrsystem så den är inte så kursstabil.

Vi paddlade iväg i ljuvligt sommarväder och ganska snabbt var vi framme vid Prästgrundet där vi hade planerat att ta lunchpaus. Det visade sig finnas en del fyrfota, ulliga invånare på ön, men de blev rädda när vi närmade oss och rymde fältet till andra sidan av ön. Prästgrundet lär vara en populär plats att tälta på och det syntes spår av en eldstad på klipporna. Vi tillredde vår lunch med utsikt över fjärden och hade det riktigt skönt och mysigt på de solvarma klipporna. Lunchen var inte märkvärdig, men smakade så mycket bättre bara för att man åt den utomhus. Hur bra får man ha det? Vacker natur, solsken, god mat, goda vänner och en ledig dag, jag kan inte klaga på tillvaron.

Efter att vi latat oss en stund efter maten paddlade vi iväg igen och nu hade det börjat blåsa lite smått. För Tom som inte hade varken roder eller skädda blev det lite smått jobbigt så vi tog en lite kortare tur än vi till först hade planerat. På hemvägen såg vi en stor flock med änder som höll till i en liten vik, de verkade vara ganska tama så misstänker att de brukar bli matade av de som bor där omkring.

Väl framme vid Svanen igen blev det en glass i cafeterian innan vi återvände hem. Nu har vi fått dagens soldos känns det som. Imorgon kickar Löparpaletten igång, ska bli spännande att se vad som väntar. För övrigt kan vi berätta att vi i september börjar på vildmarksguideutbildningen Vigu och den kör igång med en veckas fjällvandring i Lemmenjoki nationalpark. Det ser vi fram emot!

Önskar er alla en trevlig söndagkväll!

Christel, Tom och Camilla.

För liten tunnel för båtar, men med kajaken går det bra.


Lyxkaffe!

Jesper njuter av söndagslunchen.

Skinkpasta.


Djungelkänsla genom vassen. 



Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"