Fortsätt till huvudinnehåll

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring.

Lättvandrade stigar. 

Omplåstring. 

Hela gänget utom kameramannen Jesper. 

Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde för lavmoar. Det är en häftig syn när man anländer till Rokua och får syn på dessa till synes oändliga lavmoar som lyser upp i skogen. Skogen ser så prydlig ut med en matta av lavar och stora, ståtliga furor.

Själva nationalparken är väldigt liten och Kejsarrundan som vi gick i helgen går också till stor del utanför nationalparken. Förutom den vackra naturen hör dödisgropen "Syvyyden kaivo" och nationalparkens högsta punkt Pookivaara till höjdpunkterna. Dessa båda stiftade vi närmare bekantskap med under lördagens vandring innan vi kom fram till vår lägerplats för natten vid Pitkäjärvi.

Det gamla brandtornet vid Pookivaara.

Snackpaus vid Pookivaara.



Systrar pausar i solskenet.

Eftersom det denna helg var Suomen latus kampanj "nuku yö ulkona" var vi beredda på att det skulle kunna vara en hel del annat folk i farten, men det var ändå rätt lugnt vid lägerplatsen. Efter att alla fått upp sina tält blev det matlagning av alla de slag och lite brasmys innan deltagarna en efter en började söka efter sina tält i den mörka och kyliga höstkvällen. Jesper och jag var också rejält trötta och det var oerhört skönt att få krypa ner i den gosiga sovsäcken och slappna av efter en dagens alla strapatser.

Kvällens dessert tillagas. 


På söndagmorgon var det full fart på deltagarna redan när vi klev upp vid 7-tiden. Många hade nog haft det lite kyligt under natten och så var det ju också ovant för många att sova i tält. Glada miner möttes vi av ändå fastän sömnen kanske inte hade varit den bästa. Det var en underbart vacker morgon, dimman låg som en slöja över sjön medan solens strålar hittade sin väg genom trädkronorna. Luften var så där krispig som bara höstluft kan vara. Deltagarna kunde inte ha fått en mycket bättre morgon ute i det fria.

Vacker höstmorgon! 

Vandringens stora charmtroll :)

Är det faktiskt helium i pinnen??

Dagens vandring tog oss tillbaka norrut och vid Jaakonjärvi pausade vi för ett lunchstopp. Det blev en lång och skön lunchpaus i höstsolen innan vi tog oss de sista kilometrarna tillbaka till spahotellet. Det kändes i ansiktet efteråt att solen varit framme hela dagen och värmt våra kinder. Nu var det bara hemresan som återstod och vår första arbiskurs var till ända. Jag känner mig mycket priviligerad att ha fått guida detta fina gäng under två dagar, vi kunde inte ha fått ett bättre gäng till vår "premiärvandring". Tack till alla deltagare som ville följa med oss och vi hoppas vi ses igen!

Kursledaren njuter av söndagslunchen. 

Även den andra kursledaren njuter. 


Camilla

Tips till terrängcyklare! Rokua har precis fått en sprillans ny terrängcykelled. Ut och testa!

Kommentarer

  1. Tusen tack för att ni ordnade kursen, det var en väldigt lyckad vandring :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv för att du deltog, det är deltagarna som gör kursen. :) Vi tyckte också att det var en mycket fin vandring!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tävling - Vinn en Petzl pannlampa!

Det är höst och lite ruggigt väder så vi tänkte pigga upp vardagen med en liten tävling. Alla ni som följer vår blogg och säkert många andra också känner till att vi har vandrat ganska många vandringsleder i år. Med alla dessa vandringsleder följer också en hel del kilometrar. Tävlingen går ut på att gissa hur många kilometrar vi har vandrat i år. Vår vandring Fjällräven Classic räknas också med. Den som kommer närmast det rätta svaret utses till vinnare. Tävlingen pågår till fredag 15.11. För att delta i tävlingen, kommentera på bloggen  (Ej på facebook). Lycka till! Tävlingen gäller endast i Finland. Rätt svar eller den som kommer närmast det rätta svaret vinner en pannlampa från Petzl värde 34,95€ Petzl Tikka 2 pannlampa En bonusvinst lottas också ut bland alla som deltar i tävlingen. :) Termosmugg 0,45L /Jesper och Camilla Dela gärna detta inlägg på Facebook! :)                     ↓

Året var 2013, mycket friluft har vi hunnit med!

En tillbakablick på året som gått. Här kommer alla känslorna på en och samma gång :) Vinteröverlevnadskurs - här lärde vi oss bygga vindskydd vilka vi sedan övernattade i. Tjejvasan - Camilla kommer belåten i mål. Härlig vårvinterskidåkning under påskhelgen. Vintersafari på turskidor med ett gäng glada gubbar. Pimplarna såg aningen oroade ut när Jesper kom fräsande med kiten. Årets fyndigaste tältplats. Inspirationen flödade efter att vi hört på Patrick "Pata" Degerman. Otroligt varmt i maj, här sjösatte vi Gulan. I maj var det mountainbikekurs för hela slanten, här på tur i Kronoby. Starke David gjorde oss sällskap när vi gick Arbetsplatsbergets vandringsled. Största fångsten vi fick vid villan under sommaren. Fina, fina Rambo njuter av sommaren. Fagerbacka fäbodställe blev en oas i bromslandet. Löjligt spännande att paddla kajak genom slussen. Ett extra strandhugg för att lätta på tryc

Nej nu får det vara nog!!

Det är sällan jag höjer min röst i sociala medier, men nu har bägaren runnit över. Vad jag pratar om är nedskräpning. Under vår vistelse i Norge hade jag en och annan diskussion med en av mina nordiska kollegor om likheter och olikheter mellan de nordiska länderna. En av dessa diskussioner minns jag särskilt väl och det var när min kollega sa att mängden skräp längs vägarna ökar drastiskt så fort man kommer över till den finska sidan av gränsen. Först sa jag genast emot och hävdade bestämt att det är ju städat i Finland, här finns inte mycket skräp i dikena. Sen började jag tänka efter och kom fram till att nog finns det ju ett och annat skräp både här och där. Om det faktiskt är mer än i de andra nordiska länderna vågar jag inte uttala mig om, men nu tar vi och koncentrerar oss på Finland och framför allt vår egen närmiljö. Som alltid om våren dyker allt skräp upp som begravdes när snön kom och kanske mer därtill av sånt som gömts i snö under vintern. När vi nu är hemma i Jakobstad