Fortsätt till huvudinnehåll

Snabbvisit till Koli nationalpark

I höst kommer jag att ordna en vandring till Koli nationalpark i samarbete med Nykarleby arbis och jag har endast besökt Koli en gång tidigare och var då ca 1 år så jag har inga erfarenheter att skryta med precis. Därav gjorde vi i helgen en snabbvisit dit för att lite rekognosera terrängen, övernattningsställen, sevärdheter mm. Vi passade också på att leva lite "vanlife" och bodde i vår fina Transporter istället för i tält som vi i vanliga fall gör.

Vår sovplats för natten.

Frukost i bilen.

Det tar strax över fem och en halv timme att köra till Koli från Jakobstad och vi anlände på fredagkväll. Vi var rätt pigga så vi bestämde oss för att genast börja vår rekognosering och vandrade först en naturstig som senare tog oss till en av tältplatserna som vi ska använda oss av under vandringen i höst. Det var helt vindstilla och därmed också väldigt mycket mygg. Av den orsaken vandrar jag inte så mycket sommartid utan sparar hellre vandringarna till våren och hösten. Några orädda vandrare fanns det ändå vid tältplatsen som höll på att spänna upp sina tält när vi kom dit.

Vi vandrade vidare och besökte ännu "Pirun kirkko" innan vi var klara för kvällen. "Pirun kirkko" är en z-formad sprickgrotta som är 34 meter djup och 1-7 meter hög. Enligt legenden så är det tamburen till en riktig kyrksal och myten berättar vidare att klarar man av att klättra upp på den bakre väggen så ska man kunna se en liten kyrksal med bänkar. Om det stämmer lämnar jag här osagt, vill ni veta mera får ni komma med på vandring till hösten. :)

På upptäcksfärd i djävulskyrkan. 



Efter att vi sett djävulskyrkan körde vi iväg med vårt mobila hem och parkerade vid Pielinens strand för att ha utsikt över den fina sjön. Det var ovant att sova i bilen och vi sov nog båda ganska dåligt den natten, men något fel på komforten var det inte annars. Vi vaknade till ett regnigt Koli och det var skönt att bara kunna öppna bakluckan och sitta inne i skydd av regnet medan vi åt frukost.

Utsikt från Jauholanvaara.

Nästa etapp på vår resa var att åka upp till Ukko-Koli och naturumet som finns där. Vi klättrade först upp till toppen av Ukko-Koli och beundrade utsikten ner över sjön. Det är spännande att tänka att topparna i Koli hör till en bergskedja som uppkom för nästan 2 miljarder år sedan när kontinentalplattorna trycktes mot varandra. Topparna var betydligt högre då än vad de är nu, erosionen har slipat ner dem otroligt mycket, men Ukko-Koli är fortfarande med sina 347 m.ö.h. södra Finlands högsta topp. Mäktiga vyer utlovas från Karelidernas högsta topp!

På toppen av Ukko-Koli.

Smultron hittade vi också. 

Vi åkte hiss från parkeringen upp till naturum. 

Vi avslutade rekognoseringsrundan med att varva alla övernattningsplatser som är inplanerade till höstvandringen och besökte ännu Kiviniemi gård innan vi mot kvällen började köra hemåt igen. En lyckad snabbvisit till Koli med premiär för vår "campervan".

Höstvandringen kommer att gå längs norra rundslingan av Herajärven kierros som bjuder på det allra bästa av vad Koli nationalpark har att erbjuda. För mera info om vandringen, kolla in länken här. Anmälan är redan öppen.  Välkomna med! 

Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Årskrönika i bilder

Då har vi ännu en gång nått slutet av ett år, det känns inte alls länge sen vi påbörjade 2021. Alltid vid årets slut tycker jag om att summera året som varit. Det känns fint att tänka tillbaka på fina minnen och även tänka på vilka jobbiga stunder man tagit sig igenom. Så nu är det dags för vår årskrönika, kanske du känner igen dig på någon av bilderna ifall du tagit del av vår verksamhet under året som gått.  Januari I januari hade vi några få dagar med skrinnbar is och då passade vi på att göra några guidade skridskoturer.  Vi hade också den årliga issäkerhetskursen med ovanligt "slaskigt" före på isen.  Till issäkerhetskursen hör också övningar i livräddning. Denna kurs återkommer igen i januari 2022 ifall du ännu inte gått den. ;) Februari  I februari ordnade vi en utesovarnatt där vi bland annat byggde en quincy snöbivack.  Vi satte också upp både vindskydd och tarp under utesovarnatten och deltagarna kunde välja sin sovplats.  I Korsholm höll vi ...

Vandring längs Fishermen's Trail i Portugal

 En mulen dag i oktober frågade jag min kompis Christel om hon har lust att hänga med på en vandringsresa nånstans söderut där det är lite ljusare än här just nu. Hon var inte sen att haka på och gav förslag på rutten Fishermen's trail i Portugal. Jag behövde inte se många bilder innan jag var övertygad om Portugal som destination och några dagar senare bokade vi resan. Fishermen's trail är en ca 76 km lång vandringsled längs Portugals västkust som är en del av den över 400 km långa leden Rota Vicentina. Det finns också en led som går mer inåt landet som kallas för The Historical Way. Fishermen's trail går längs stigar som skapats av ortsborna när de tagit sig ut till sina fiskeställen längs med kusten och den ligger inom det skyddade området  The Southwest Alentejo and Vicentine Coast natural park.  Första lördagen i november satte vi oss på tåget till Helsingfors och därifrån flög vi sen till Lissabon. Vi sov en natt i Lissabon och på söndag morgon tog vi bussen ( Rede ...

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi...