Fortsätt till huvudinnehåll

Vinteröverlevnadskurs


Denna helg har vi deltagit i en kurs i vinteröverlevnad. Kursen hölls ute vid Pörkenäs och drog igång kl. 10.00 på lördagmorgon. Vi var 9 deltagare som deltog och Mattias Kanckos var kursdragare. När vi installerat oss vid vindskyddet i Svedja fick vi börja med en promenad i snöskor. Det är en klar fördel att ha snöskor när man ska röra sig i djupsnö. Efter detta fick vi testa att göra upp eld med olika metoder, finns många olika sätt att göra upp eld på. En del sätt effektivare än andra. Eldstål verkar löna sig att alltid ha med på utfärder, det var lätt att tända med och det gör ingenting fastän det blir vått.

Mattias visar en del trick man kan göra med veden för att få den att bättre ta eld.
Jesper provar snöskor.


Efter lunchen var det då dags att börja bygga snöbivacken, alltså en "snökoja" att övernatta i. Storleken på bivacken mättes ut och sedan var det bara att börja skyffla snö in i cirkeln. Några fick ta på snöskorna och börja trampa för att packa snöhopen. Det borde egentligen vara -10 grader eller under för att bygga en snöbivack och på lördagen var det endast -4. Då måste man trampa för att snökristallerna ska ta ihop snabbare. När högen var tillräckligt stor och hoptrampad stack vi in ca 30 cm långa käppar i bivacken för att sen kunna veta när man skall sluta gräva inifrån. Sen fick bivacken vila en timme och frysa till sig lite. Vi byggde också några vindskydd och några grävde snögropar att sova i.

Camilla skyfflar duktit medan Jesper vilar.

Snöbivacken börjar vara klar.

Innifrån. Till höger och rakt fram är "sovbänkarna".  Sovbritsarna är högre än golvet för att den
 kalla luften skall sjunka bort från sovplatsen, dvs. till golvet.


Under tiden bivacken frös grävde vi även upp en del smaskig mat från leran under snön, nämligen vassrötter. Vassrötter innehåller någon slags näring som man kan äta vid nödsituation, man kan äta dem råa, kokta, stekta och grillade. De smakade varken bra eller dåligt, mest ingenting med lite sötma i.

Gräver vassrötter, yummy!


När mörkret infann sig satte vi oss ner runt brasan, tillredde lite kvällsmat och bara umgicks. Folket delade gärna med sig av sina egna erfarenheter och det var en riktigt trevlig grupp vi hade att göra med. Efter ett antal timmar började folk en efter en söka sig mot sina sovplatser.

Ett av vindskydden som ett av paren övernattade i.


Söndagen började med en låång frukost, en hel del diskussioner och historier.

Trög och lite kallare morgon. Camilla värmer fötterna redan från morgon. :)


När alla var klara begav vi oss ut på isen för att lära oss lite isvett. De som ville och inte hade provat på förut fick prova isborr, issåg och isbill. Vi tog t.ex. upp ett isblock och kollade på de olika faserna i isbildningen, dvs vad som var kärnis, stöpis osv.
Olika typer av isräddning behandlades också och vi provkastade bl.a. med räddningslina.

Isblocket var ca 30 cm tjockt varav 12 cm kärnis.


Summa summarum var detta en underbar helg, som tur hade vi ganska milda minusgrader så vi frös inte alltför mycket. Var skönt att slippa bort från allt som hör till vardagen och bara umgås med naturen och vad den har att erbjuda. Detta är en sak som alla någongång borde prova på, men skaffa eller låna en riktigt bra sovsäck och ett tjockt liggunderlag. :)

Här blir det tallbarrste och kokta vassrötter.
Kaffet pyser över elden.



/Camilla & Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"