Fortsätt till huvudinnehåll

I med- och motvind

Idag blev det en mycket spontan åktur med långfärdsskrinnarna. Vi vaknade före kl 7.00 och Jesper sa bara i förbifarten att han läst på facebook kvällen innan att det borde bli bra "skrinnasföre" idag eftersom det varit minusgrader under natten. Vi funderade inte desto mera utan vi steg upp och åt frukost, packade våra ryggsäckar och körde iväg till Larsmo. Klockan var några minuter över 8 när vi tog de första skären. Det hade börjat blåsa rätt mycket och vi märkte att det gled otroligt bra i medvind. Vi skrinnade ut ur viken och valde att skrinna vidare i medvinden och som det gled, det var ett rent nöje att skrinna! Vi kunde ha åkt hur långt som helst, men vi måste ju tillbaka samma väg och då skulle vi få vinden mot oss så efter en stund började vi söka oss utåt för att så småningom vända tillbaka.

Några tyckte också att det gick att skate-skida! 
Färden förvandlades genast till en plågsam och seg färd framåt. Det blåste hård motvind och vi hamnade att stanna och dra andan mellan varven för att orka vidare igen. Det positiva med det hela var att jag kom på att det här är ju i princip som att skejta, samma idé med tekniken. Vi fick oss en riktigt bra träningsrunda här med extra plus för det fina landskapet. Vi kämpade oss en liten bit förbi viken vi skulle in i tillbaka så vi skulle få åka i medvind igen den sista biten. Det var helt klart värt det, så snabbt det gick igen med vind i ryggen.


Var ganska kallt nog i motvind!

Det här var helt klart vinterns bästa skridskotur för vår del. Bra isar ännu på Larsmosjön! Hoppas att föret håller i sig ännu till imorgon så vi skulle hinna med en runda till. Blåser det lika mycket imorgon så tror jag vi skrinnar endast i medvind och ringer efter skjuts vid lämpligt ställe. Lite bekväm får man väl vara ändå? ;) Nu behöver vårt hem få besök av dammsugaren, men sen ikväll igen blir det mera skoj. Vi ska, hur otroligt det än låter, och paddla i simhallen. Paddlingskursen drar igång ikväll så fyra lördagskvällar framöver kommer vi att hålla till i simhallen. Mera om detta i senare inlägg.

Ha en trevlig helg!

/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"