Fortsätt till huvudinnehåll

Sammanfattning av kursen i paddlingssäkerhet

Nu har vi då spenderat våra senaste fyra lördagskvällar i simhallen för att lära oss om paddlingssäkerhet. Det enda som återstår är en paddlingsutfärd som vi tyvärr inte kommer att kunna delta i eftersom vi är på resa då, hade varit roligt, men ibland krockar det.

I ett tidigare inlägg berättade vi lite om vad vi hade lärt oss under kursen. Efter detta har vi ännu haft två tillfällen och där har vi fått lära oss om följande:

Högt stöd
Högt stöd använder man om man tappat balansen så pass mycket att det inte längre går att utföra lågt stöd. Kan också användas mot en stor våg som hotar att vinka omkull dig. Här kan man läsa mera om högt stöd.

Eskimåräddning
Eskimåräddningen går ut på att den som stjälpt vill bli räddad utan att gå ur kajaken. Den som stjälpt lämnar då och "hänga" under vattnet fortfarande sittandes i kajaken och bankar med händerna på undersidan av kajaken (som då är ovanför vattenytan) för att tillkalla kompisens uppmärksamhet. Kompisen paddlar till den som vill bli räddad och placerar sin paddel vid dennes händer rakt över den kapsejsade kajaken och han/hon kan då trycka sig upp på rätt köl med hjälp av kompisens paddel.

Eskimåsväng
Eskimåsvängen är det snabbaste sättet att ta sig upp tillbaka på rätt köl om du råkat kapsejsa. Du behöver inte ta dig ur och tömma kajaken. Läs mer om eskimåsvängen här.

Så här började vi träna eskimåsvängen.

Detta är de övningar vi har jobbat allra mest med, samt en del balansövningar som jag inte närmare går in på här. Eftersom jag själv inte kunnat delta till hundra procent pga infektionskänslighet har min träningstid i vattnet varit ganska begränsad. Har försökt jobba aktivt när jag väl varit där, men känner att jag gärna hade fått några träningstimmar till, får jobba vidare på egen hand sen i sommar. Igår kämpade jag med högt stöd i princip hela tiden utan vidare framgång. Eskimåräddningen och eskimåsvängen har jag inte alls testat på, men Jesper har tränat på dem och klarade av bådadera utan problem. Kände mig själv ganska nere efter gårdagens misslyckanden och mina oändligt många blåmärken och skrapsår, men det är väl bara mera övning som gäller.

Glad Jesper in action!

Paddlingskursen har ändå varit väldigt lärorik och jag känner att jag nu kommer att känna mig mycket mera säker när jag ger mig ut på paddlingsutfärder. Jag har nu kunskap om hur jag skall gå till väga ifall jag kapsejsar och jag klarar av att ta mig upp tillbaka i kajaken. Det kan ju sen vara helt andra förhållanden när man är ute i stora vågor, men jag tycker definitivt att kursen har gett mig mera kött på benen i fråga om säkerheten. Nu är det egna kajaker som hägrar, men vi börjar med att skriva in oss i den lokala paddlingsföreningen Botnia Canoe därifrån man får hyra kajaker förmånligt, samt delta i deras olika paddlingsevenemang. Rekommenderar denna kurs för alla som känner sig nyfikna på paddling, en bra grund att starta från om man vill ge sig ut på paddlingsutfärder.


/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde