Fortsätt till huvudinnehåll

Årets första och sista långfärdstur på Larsmosjön

Så var det då äntligen dags för den efterlängtade säsongspremiären för långfärdsskridskoåkning. Väskorna var packade och stod klara genast när Jesper kom hem från jobbet, så vi begav oss iväg så fort som möjligt, för att utnyttja de sista timmarna av dagsljuset. Vi åkte till Assarskär i Larsmo där vi gjort våra flesta långfärdsturer. Det var full rulle på isen med både hockeyspelande och isfiske. Efter att ha fått krånglat på oss skridskorna vilket inte var alldeles lätt på den superhala isen, kunde vi ta de första skridskoskären på en blank, svart is.





Jag tror faktiskt inte jag förut har haft privilegiet att få åka på sån is som vi åkte på idag. Det var inte perfekt is överallt, men det var många fina partier med helt blank och polerad is där du inte behöver anstränga dig för att åka ens, det bara glider fram. Det är svårt att beskriva känslan som uppstår när man glider fram på den svarta isen och allting är alldeles tyst runt om, endast ljudet av skridskobladen som skär mot isen hörs. Det blir speciellt påtagligt om du åkt över ett parti med skröplig is och sen kommer in på fin blankis, en alldeles underbar känsla.


Det var stabila isar på de flesta ställen, men på ett ställe när Jesper smällde ispiken i isen så sprack isen och sprickan vandrade vidare ett par, tre meter innan den stannade. När vi började titta runt oss insåg vi att vi stod mitt i en vindbrunn, vilket förklarade varför isen var så pass mycket svagare just där. Det gäller att se upp var man färdas, men som tur var isen ändå förhållandevis tjock även i vindbrunnen.


Efter en timmes åkning hade vi tänkt avsluta för dagen, men föret var så bra så vi hade väldigt svårt att nöja oss med endast en timmes åkning. Vi ringde därför efter skjuts och åkte några kilometer till i medvind och det gick ruskigt fort. Väl framme vid avtalad plats väntade vår skjuts, tack Robin för skjutsen! Mycket nöjda med premiärturen väntar vi på några lediga dagar, minusgrader och mera skridskoåkning.


/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tävling - Vinn en Petzl pannlampa!

Det är höst och lite ruggigt väder så vi tänkte pigga upp vardagen med en liten tävling. Alla ni som följer vår blogg och säkert många andra också känner till att vi har vandrat ganska många vandringsleder i år. Med alla dessa vandringsleder följer också en hel del kilometrar. Tävlingen går ut på att gissa hur många kilometrar vi har vandrat i år. Vår vandring Fjällräven Classic räknas också med. Den som kommer närmast det rätta svaret utses till vinnare. Tävlingen pågår till fredag 15.11. För att delta i tävlingen, kommentera på bloggen  (Ej på facebook). Lycka till! Tävlingen gäller endast i Finland. Rätt svar eller den som kommer närmast det rätta svaret vinner en pannlampa från Petzl värde 34,95€ Petzl Tikka 2 pannlampa En bonusvinst lottas också ut bland alla som deltar i tävlingen. :) Termosmugg 0,45L /Jesper och Camilla Dela gärna detta inlägg på Facebook! :)                     ↓

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Våra bästa utrustningstips till blivande pilgrimsvandrare

Efter att ha avverkat 750 km till fots under 29 dagar i ett sträck får man ganska bra koll på vad som fungerar och vad som inte fungerar när det gäller utrustning och dylikt. Detta är förstås individuellt från person till person, man får pröva sig fram och se vad som fungerar för en själv, men det är alltid bra att ha något att utgå från när man börjar ändå. De allra två viktigaste sakerna är skorna  och ryggsäcken.  Skorna ska vara väl ingånga och testade. Jag hann inte gå jättemycket med mina skor innan eftersom det blev en del problem vid leveransen, men det visade sig att de var perfekta för mig. Vi gick båda två med var sitt par Lowa Renegade . Det är en sko som lämpar sig för vandring på preparerade vandringsleder och lite lättare terräng (index 4). Eftersom vi visste att pilgrimsvandringen går mestadels längs vägar och stigar så ville vi ha en ganska mjuk sko, men ändå med bra stöd runt vristen. Jag tyckte att mina skor var aningen för stora runt runt foten här hemma, men när