Fortsätt till huvudinnehåll

Julgransjakten

Vägen framför oss är glashal, vi vill ju komma fram fort, men det går bara inte. Bilen sladdar ändå hit och dit fastän vi tar oss fram i snigelfart. Det är fortfarande mörkt och nervositeten blir påtagligare ju närmare målet vi kommer. Har någon hunnit före oss, vi försöker tyda spåren på vägen, men det är omöjligt att säga om det är morgonens spår eller inte. Vi befinner oss i Larsmo på skogsägarna Österbottens anordnade julgransgeocaching. 

För några dagar sedan stod det om evenemanget i Öt, jag missade det själv, men min chef på jobbet berättade om det. Tur var väl det, annars hade det gått oss förbi, men som det nu var kollade vi upp evenemanget och tyckte det lät kul så vi bestämde oss för att delta. Igår kväll laddade vi telefonerna och gps:en, ställde väckarklockan på 7 för att vara redo i morse när koordinaterna för julgransjakten publicerades kl 8.00. 

På väg efter att ha fått koordinaterna.



Totalt fanns runt 120 granar utplacerade i hela Finland redo att hämtas av de som först hittade dem. I Österbotten fanns det 3 stycken granar, en i södra, en i norra och en i mellersta Österbotten. Granarna var färdigt huggna och pyntade med band. Även tröstpriser fanns/finns att hämtas, samt en loggbok där alla julgransjägare får skriva sitt namn. 

Lite före kl 8 satte vi oss i bilen och körde ut ur stan, vi stannade vid en strategiskt bra plats för att ha lätt att köra vidare så fort vi fått koordinaterna. Prick kl 8.00 publicerades koordinaterna och efter en del strul fick vi äntligen in dem i gps:en och kunde konstatera att vårt områdes gran fanns i Larsmo. Vi körde dit så fort vi kunde och ca en halv timme senare körde vi in på båthamnsparkeringen vid Inre Bergskär. Inga andra bilar syntes till. Jag formligen kastade mig ur bilen, blev irriterad på Jesper som enligt mig var alltför långsam, drog på mig pannlampan och började småspringande ta mig uppför berget ut mot udden. Pulsen var hög och adrenalinet pumpade - tävlingsinstinkten var precis där den skulle, jakten var igång! Jesper fick först syn på den, där stod den, vi var först på plats och granen var vår! Wohoo! Klockan 8.36 loggade vi vårt fynd i loggboken. Vilken lyckad jakt och vilket roligt evenemang, tack till skogsvårdsföreningen Österbotten. På väg därifrån mötte vi nästa julgransjägare, han fick nöja sig med tröstepris, men verkade nöjd ändå. Tänk att en vanlig lördagmorgon kan bli så spännande. Nu står vår gran på utsidan och väntar på att få komma in och bli pyntad. Trevlig helg på er alla!

Först på plats! Stoltserar med vår nyvunna gran :)

Jesper spänner fast granen på biltaket.




/Camilla
Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma
2 kommentarer
Läs mer

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi
Skicka en kommentar
Läs mer

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde
2 kommentarer
Läs mer