Fortsätt till huvudinnehåll

Långfärdsskridskoåkning på Larsmosjön.

Det gäller att smida så länge järnet är varmt, i det här fallet gäller det att skrinna så länge isen är snöfri. Idag åkte vi iväg på långfärstur genast det blev ljust och isen var visserligen inte helt snöfri, men det var ett väldigt tunt snötäcke, så det gick hur bra som helst att skrinna ändå. Dagens tur gick från Bosund till Assarskär. Vi har inte skrinnat så långt norrut som Bosund förut så vi fick vara lite extra alerta, det är dessutom ännu svårare att bedöma isens hållbarhet när det ligger snö ovanpå, men allt gick bra idag. På de allra flesta ställen vi testade isens tjocklek så låg den mellan 10-15 cm. Under hela turen hörde vi hur det sjöng och smällde i isen. Det är ett bra tecken, när isen växer så smäller/knakar den, den behöver rum att expandera.



Dagens tur var riktigt givande ända tills vi insåg att bilnyckeln till den bil som stod vid Assarskär låg kvar i bilen vid Bosund. Väldigt klyftigt av oss, speciellt som om jag också sa till Jesper att "jag lämnar bilnycklarna kvar i din bil så de inte kommer bort", vilket Jesper höll med om att var en bra idé. Det hela slutade med att min syster och svåger fick komma och hämta upp oss vid Assarskär och köra oss till Bosund. Man kan ju undra hur vi klarat oss under våra resor? ;) Tack Maria och Danko för att ni räddade oss ur knipan.


Det har blivit några långfärdsturer under nyårshelgen och det är glädjande att se att så många andra är ute och njuter på isen. Tyvärr har vi också bevittnat riktigt dumdristiga situationer ute på isen, så vi vill uppmana alla som rör sig på isen att ta till vana att bära isdubbar med sig och inte röra sig ensam på isen. Meddela alltid någon vart ni har tänkt åka och hur länge ni tänkt vara borta. Även om isarna överlag kan vara stabila så är den aldrig helt säker, så var alltid aktsamma var ni rör er!


Vi önskar er trevliga stunder på isen!
/Camilla och Jesper

Kommentarer

  1. Hej! Vad använder ni för ryggsäck?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Adrian!
      Vi använder helt vanliga 30-35 liters ryggsäckar med midjebälte, nyligen har vi också börjat använda säkerhetsrem, en rem som fästs nere på väskan som går upp mellan benen och fästs i midjebältet för att förhindra att väskan glider upp om man går genom isen.
      Så använder vi väskan som en "flytmodul" genom att packa kläderna i en vattentät packpåse som vi "fyller" med luft så mycket så att den ändå ryms i väskan.

      /Camilla

      Radera
  2. Vilka använder ni då ni vandrar ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. När vi vandrar använder jag en Haglöfs Oxo Q 60 och Jesper har en McKinley Kenai 65+10.

      /Camilla

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"