Fortsätt till huvudinnehåll

Njutningstur till Storpaskarn

En av våra nyfunna studiekamrater hörde av sig i slutet av veckan och undrade om vi hade lust att hänga med ut på en isskidningstur och vi var inte sena att hänga på. Igår morse packade vi ihop våra grejer och körde ut till Ådö västra där vi mötte upp med Johan och hans hundar. Första anhalten blev Mässkär, andra gången för mig denna vecka. Där blev det kaffe och gris innan vi fortsatte. Det var fint skidföre på isen och vi skidade vidare några kilometer till Truthällan där vi tog lunchpaus med fantastisk utsikt över den yttersta skärgården. I det milda vädret hade vi ingen brådska så vi satt länge och väl och bara njöt av den fina vinterdagen.

1
Så här tillbringade vi helgen.

Vi förberedde maten till middagen hemma. Här steks lammfärsburgare som vi åt i pitabröd med grönsaker och yoghurtdressing.

Även efterrätten förberddes hemma - äppelklyftor med smulpajsdeg. Den gräddades sedan över glöden och åts med vaniljsås. Gott!

Johan och Aki, Rocky chillar i bakgrunden.



Från Truthällan är det bara ca 600 meter till Storpaskarn var vi hade tänkt övernatta så vi skidade dit och lämnade vår packning och sen fortsatte vi iväg på upptäcktsfärd. Vi hade hört talas om en fiskestuga som finns just på Storpaskarn så först sökte vi reda på och inspekterade den. Den verkar mer eller mindre vara öppen för vem som helst. Där fanns en gästbok, men ingen hade skrivit i den sen augusti 2015 så stugan verkar inte vara så välbesökt. Trevligt ändå med dylika ställen. Vi skidade ännu ut till ett par holmar, men några långa sträckor blev det inte. Det var riktigt skönt att ta det lugnt och bara vara, inte ha bråttom att komma fram nånstans.

På väg nerför backen från Mässkär. 

Nöjda hundar som får vara med på tur.

Fina Rocky!


När vi kom tillbaka till Storpaskarn tog vi itu med att samla ved och sätta upp tält och vindskydd. Det är en skön känsla när man nått sitt mål för dagen och har fått utfört alla sysslor, bytt till torra kläder och sen får slå sig ner framför brasan och slappna av. Lilla Aki var lite frusen så jag tog till min uppgift att värma upp honom och det var en mycket mysig uppgift. Vi gjorde mat över glöden, smälte lite snö till tevatten och timmarna bara gick. Att sitta runt en brasa är så otroligt harmoniskt, det är som balsam för själen. Till sist tog tröttheten ändå över och vi kröp in i våra sovsäckar och jag slocknade genast jag satte ner huvudet.

Försöker värma upp en frusen Aki. 

Mysigt framför brasan.

Vi vaknade utvilade och åt frukost, packade ihop och skidade de sista kilometrarna över fjärden och så var turen slut. Det här var en riktig njutningstur, vi hade ingen brådska, utan njöt av att bara vara ute och äta mycket gott. Igen slogs jag av hur mycket jag saknar att ha en hund i mitt liv, var så mysigt att få ha med de fyrbenta vännerna. Tack till Johan, Aki och Rocky för sällskapet, det var ett nöje!

Camilla och Jesper


Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma
2 kommentarer
Läs mer

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi
En kommentar
Läs mer

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"
Skicka en kommentar
Läs mer