Fortsätt till huvudinnehåll

Torkad mat eller snacks.

Torkad mat är ett ämne som inom vandring är relativt stort. Man kan torka mat på många olika sätt, vissa mer effektiva än andra. Vanligaste vandringsmaten är frystorkad och kommer i lufttäta påsar vilka man bara fyller med kokande vatten och väntar ett antal minuter före man äter. Denna sort är relativt dyra men täcker väldigt bra de behov man har under en vandring. Frystorkning är något du inte kan göra hemma.

Sedan kan man också torka sin egen mat, vilket är en fantastisk sak att göra. Ska här nämna några av orsakerna till att torka egen mat.

  • Maten blir lätt.
  • Man kan sätta ihop måltiderna som man själv vill, med diverse grönsaker osv.
  • Man får bort många konstiga tillsatser som den köpta maten kan innehålla. 
  • Man tar bort vattnet ur livsmedlet och "förhindrar" på så sätt att maten förstörs
  • Det är lätt att återställa egen torkad mat, genom blötläggning och kokning.
  • Torkad frukt lär vara bra för magen pga. fibrerna. 

Det finns en del sätt att torka sin egen mat. Spisugn, varmluftsugn, mini-växthus med olika värmeanläggningar osv.
Egentligen spelar det ingen roll vilken apparat du använder dig av till själva torkningen, vitsen är bara att du så snabbt som möjligt ska få ut vätskan, för att livsmedlet inte ska bli dåligt. Som vi alla vet tar det inte länge för t.ex. en skalad banan att börja se dålig ut.

Ger några exempel på vad man kan torka, hållbarhet och förvaring.

Kött (tex. maletkött) bör vara med så lite fett som möjligt!
Förvaring - Hållbarhet:
I frys - Extremt länge.
I rumstemp - några dagar. Kan hålla mycket längre. Lukt och smak avgör.

Grönsaker - Rotfrukter, lök, kål osv.
Förvaring  - Hållbarhet:
I rumstemp, mörkt och torrt. Helst i lufttät glasburk eller liknande. - Extremt lång hållbarhet (år).

Frukt och bär - Äpple, banan, jordgubbar osv.
Förvaring - Hållbarhet:
I rumstemp, mörkt och torrt, helst i lufttät glasburk eller liknande. - Extremt lång hållbarhet (år).


Torktiderna för de olika livsmedlen varierar enormt beroende på torkmetod och tjocklek.
Men grönsakerna, rotfrukterna, frukterna och bären bör i princip kännas torra när man tar i dem. Köttet ska kännas en aning som läder. Torktiderna för en specifik metod och livsmedel kan garanterat hittas på nätet om man söker. Annars hjälper vi så gott vi kan vi behov.

Även om du inte tänker bege dig ut i skogen är torkad frukt ett otroligt gott och hälsosamt godis som du med gott samvete kan äta dagligen så mycket du orkar! Testa vet jag.


Torkade äpplen. (Gör-det-själv)

  • Skiva ett äpple i så tunna bitar du kan med kniv. 
  • Sätt på ugnen på 50-55 grader.
  • Täck ugnsgallret med en tunn duk.
  • Rada ut äppelskivorna så att de inte kommer på varandra. Helst också med lite mellanrum.
  • Stäng ugnsluckan men lämna en dubbelvikt handduk mellan så att eventuell fukt kan komma ut.
  • Låt äpplen torka i ugnen i ca 5 -7 timmar.

(Eftersom temperaturen är så låg behöver ugnen inte passas på samma sätt som när man tillreder mat, utan den klarar sig själv, även under natten.)

Ditt snacks är klart!

Tänkte bjuda på en bild på vår otroligt osmidiga, enormt fula men desto effektivare torkanläggning. =)

/Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde