Fortsätt till huvudinnehåll

Utrustning - Sovsäck.

Nätterna i de svenska fjällen kan bli lite kyliga även i augusti så det rekommenderas att man har en sovsäck som tål några minusgrader. Samtidigt bör ju packningen vara så lätt som möjligt så sovsäcken får inte vara för tung och skrymmande. Min gamla sovsäck har någon gång i tiden klarat hela -29 grader, men är också stor som ett hus. Blir alltså att investera i en något tunnare och lättare sovsäck.

Har funderat på några olika alternativ. Förståss styr börsen det mesta, finns ruskigt bra sovsäckar som tål nästan hur kallt väder som helst och väger nästan ingenting, men då får man slanta av en hel del för att bli ägare till en sån. Här är några billigare, men fortfarander helt acceptabla alternativ:

















Till slut några praktiska sovtips:
  • Vid kallare tider när marken blivit kylig, kom ihåg att ha ett tillräckligt tjockt och isolerande liggunderlag.
  • Var uppvärmd när du kryper ner i sovsäcken. Spring runt tältet tills du fått upp flåset eller hoppa x-hopp. Men gör dig inte svettig.
  • Ha på dig så lite kläder som möjligt inne i sovsäcken. Underkläder plus ett tunt och torrt underställ brukar fungera bra.
  • Ifall du vet med dig att du lätt fryser kan ett tips vara att koka upp vatten innan du lägger dig, häll över det i din dricksflaska och ta med dig detta i din sovsäck under natten. Skydda dock flaskan med tex. en socka eller liknande så att den kokheta flaskan inte kommer i direkt kontakt med kroppen. 
  • Undvik till det yttersta att svettas i din sovsäck, eftersom svett (fukt) leder kyla. 
  • Kom ihåg att lufta sovsäcken varje gång du sovit i den. Detta för att eventuell fukt skall försvinna så att du kan sova torrt och varmt natten efter. 
Obs! Kvinnor fryser lättare, speciellt om tårna och rumpan. Sovsäckarna för män och kvinnor ser lite olika ut, t.ex. är den kvinnliga modellen mera vadderad vid höften och fötterna, dessutom är axelpartiet smalare.  Vid behov kan man ännu "förstärka" sovsäcken på utsidan med jacka eller liknande.

/Camilla & Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Minisemester bland Ytterös sanddyner och Someros (mörka) skogar

Redan i våras nån gång bestämde sig min goda vän Christel och jag för att vi skulle delta i Somero nightrogaining som avgjordes 28-29.7. Vi beslöt oss också för att ta en liten minisemester och se nånting annat på samma gång som vi ändå körde ner. På torsdag eftermiddag började vår lilla roadtrip och på kvällen anlände vi till Ytterös campingplats i närheten av Björneborg. Ytterö, kanske mera känt som Yyteri, är en lång sandstrand på hela 6 km med stora sanddyner och öppet hav så långt ögat kan nå. Det blev ingen lång visit på Ytterö, men vi hann med en kvällsstund på stranden innan det blev dags att gå och lägga sig. Ytterö är en riktig pärla och jag önskar vi haft mera tid att utforska områdena omkring där det finns flera naturstigar och många fågeltorn. Man kan även göra utfärder till bla fyrön Kallo eller till någon av Reposaaris intressanta stränder. Igen en gång kan jag konstatera att det finns massor att se i det egna hemlandet också. Ytterös sanddyner. Vacker kväll p