Fortsätt till huvudinnehåll

Paddlingshelg i unik världsarvsnatur

Mina sista semesterdagar har spenderats sittandes i en kanadensare med en paddel i händerna. Efter lunchen på fredag packade vi våra grejer i bilen och kanadensaren på släpet och körde iväg mot Replot. Vi mötte upp med Frank och Linda vid Rivifjärden i Replot och där startade vår paddling "Björkö runt". Det var soligt och varmt under fredagens etapp och riktigt lugnt ute på sjön. Vi paddlade i lugn fart med lite fiskepauser och mellanmålspauser mellan varven. Kring klockan 8 på fredagskvällen kom vi fram till vårt mål för dagen - Långgrundet. Där finns en riktigt fin rastplats med grillplatser under tak i vacker världsarvsnatur. Vi startade upp elden genast vi kom fram och så småningom blev det matlagning över grillen. Kvällen avslutades med gott kokkaffe på bryggan och sedan ännu ett midnattsdopp efter det. Om vi blev renare är ännu oklart, det var otroligt gyttjigt botten, men kändes skönt efteråt i alla fall.

Redo för starten då!

Underbar dag på havet.

Lite fiske blev det också mellan varven.

Och några fångster. 


Kaffekokning i solnedgången.

Landstigning första dagen. 

Knyten med färskost som grillas på öppen eld.

Chokladfondue med marshmallows och vindruvor.

Lördagsmorgonen inleddes med lite blåbärsplockande så att vi skulle få färska bär till morgongröten. Efter en lugn och skön morgon startade vi sen vår paddling mot Svedjehamn i ett halvsoligt och ganska blåsigt väder. Paddlingen till Salteriet tog inte lång stund och där tog vi i land för att äta något gott. Det blev en smarrig toast innan vi fortsatte med ruttens mest krävande paddling ute på öppet hav. Vi hade motvind den första biten ut till Björkös nordligaste udde och sen blev det sidvind med en vindstyrka på 6 m/s och rätt så stora vågor. Vi fick jobba hårt i vågorna, men oj så roligt det var! Det var nog den roligaste biten under hela paddlingen. Vi gick i land vid Vikarskat båthamn för en liten paus och fortsatte sen den sista biten på den öppna havssidan innan vi svängde neråt igen och fick medvind och stora vågar som skjutsade oss framåt. Vi hittade en skyddad vik där vi tog en lång lunchpaus i den allt tätare dimman.

Kollar väder och vind före vi ger oss ut på den blåsiga norra sidan av Björkö. 

Toast vid salteriet i Södra Vallgrund

Hav och  hav i sikte.

Stora mjuka vågor fick vi prova på. 

Gore-tex släng dig i väggen. 

Precis när vi kom iväg igen efter lunchen började det regna. Åskan hade vi hört på håll under hela lunchen, men den orkade inte ända ut där vi befann oss och vi fick bara ett stilla sommarregn över oss. Det kändes fridfullt och lugnt att paddla i regnet. Det slutade blåsa nästan helt och hållet och innan vi slog läger för natten hade det också slutat att regna. Vi hittade en liten öde holme att övernatta på och det blev ännu en skön kväll med matlagning, "öde-ö-aktiviteter" och djupa diskussioner ända tills solen gick ner bakom trädtopparna.

Njuter i kvällssolen sista kvällen.

Franks retro Haglöfs väska. 

Jag startade dagen med ett uppfriskande morgondopp och sen blev det frukost på stranden. Vi packade så småningom ihop våra grejer och kvar återstod bara en kort paddlingsetapp med vind i ryggen så var vi tillbaka vid utgångspunkten. Hela turen torde ha blivit ca 35 km. Det har varit en superb helg med omväxlande paddlingsförhållanden, otroligt vacker natur och trevligt sällskap. Det här blev en fin avslutning på semestern, imorgon startar vardagen igen. :)

Njutning sista biten med medvind och solsken.

/Camilla och Jesper

Kommentarer

  1. Låter härligt och ser härligt ut! Inspirerande! Åt nyligen likadan toast på samma ställe, fast utan paddling... :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var en sån där underbart härlig utfärd som vi vill minnas sen i höstrusket. :) Svedjehamn och Björkö är ju dessutom så fantastiskt vackert!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"