Fortsätt till huvudinnehåll

Fjällräven Classic - dag 2

Vi vaknade tidigt efter en kall natt, var minusgrader under natten och rimfrost på tältet när vi klev ut. Min rygg kändes till all lycka så mycket bättre än dagen innan så behövde inte ens fundera på att vända om. Så här såg morgonen i Kebnekaise ut


Var aningen nervös, därav min engelska.


Vi påbörjade dagens vandring runt 7-tiden och hann inte gå långt innan ett par andra deltagare hann ifatt oss och undrade om vi också skulle till toppen av Kebnekaise. Vi hade valt fel stig där stigen delade sig, inte kollat kartan, bara följt de andra. Vi kom överens om att alltid kolla kartan i fortsättningen, den här gången var det inte så värst långt till den rätta stigen, men sådana misstag kan bli långa och tunga om det vill sig. Vi genade över berget till den rätta stigen som skulle ta oss till Signistugorna. Här började de fantastiska fjällmassiven synas och hela vägen till Signistugorna gick vi genom en otroligt vacker dalgång. Vid lunchtid nådde vi checkpointen och där serverades vi tunnbröd med potatismos, renkött och lingonsylt. Underbart för en hungrig vandrare.


Den ena foten framför den andra, och sen upprepar vi.
I denna natur blir inte ens denna aktivitet tråkig.


Solen gassade på hela dagen och det kändes av i mitt huvud så fick inta lite vätskeersättning och burana så blev det bra igen. Eftermiddagens etapp till Sälkastugorna förflöt på bra och vi kunde checka in vid Sälkastugorna strax efter kl 5. Då hade vi avklarat dagsetappen på 27,5 km. Vi gick och shoppade i butiken genast vi fått våra pass stämplade och åt upp en chokladplatta på raken. Under kvällen badade vi bastu eller rättare sagt tvättade oss panikartat i tvättrummet eftersom det var en mixed bastu och ett gäng belgiska gubbar gjorde oss sällskap. Sen blev det matlagning med pasta provencal på menyn och persikor från butiken till efterrätt. Dag 2 var till ända och trötta, men nöjda somnade vi till ett stilla regn.

En av många hängbroar. 

Utrustning av något slag kommer till Sälka med helikopter.


/Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tävling - Vinn en Petzl pannlampa!

Det är höst och lite ruggigt väder så vi tänkte pigga upp vardagen med en liten tävling. Alla ni som följer vår blogg och säkert många andra också känner till att vi har vandrat ganska många vandringsleder i år. Med alla dessa vandringsleder följer också en hel del kilometrar. Tävlingen går ut på att gissa hur många kilometrar vi har vandrat i år. Vår vandring Fjällräven Classic räknas också med. Den som kommer närmast det rätta svaret utses till vinnare. Tävlingen pågår till fredag 15.11. För att delta i tävlingen, kommentera på bloggen  (Ej på facebook). Lycka till! Tävlingen gäller endast i Finland. Rätt svar eller den som kommer närmast det rätta svaret vinner en pannlampa från Petzl värde 34,95€ Petzl Tikka 2 pannlampa En bonusvinst lottas också ut bland alla som deltar i tävlingen. :) Termosmugg 0,45L /Jesper och Camilla Dela gärna detta inlägg på Facebook! :)                     ↓

Året var 2013, mycket friluft har vi hunnit med!

En tillbakablick på året som gått. Här kommer alla känslorna på en och samma gång :) Vinteröverlevnadskurs - här lärde vi oss bygga vindskydd vilka vi sedan övernattade i. Tjejvasan - Camilla kommer belåten i mål. Härlig vårvinterskidåkning under påskhelgen. Vintersafari på turskidor med ett gäng glada gubbar. Pimplarna såg aningen oroade ut när Jesper kom fräsande med kiten. Årets fyndigaste tältplats. Inspirationen flödade efter att vi hört på Patrick "Pata" Degerman. Otroligt varmt i maj, här sjösatte vi Gulan. I maj var det mountainbikekurs för hela slanten, här på tur i Kronoby. Starke David gjorde oss sällskap när vi gick Arbetsplatsbergets vandringsled. Största fångsten vi fick vid villan under sommaren. Fina, fina Rambo njuter av sommaren. Fagerbacka fäbodställe blev en oas i bromslandet. Löjligt spännande att paddla kajak genom slussen. Ett extra strandhugg för att lätta på tryc

Nej nu får det vara nog!!

Det är sällan jag höjer min röst i sociala medier, men nu har bägaren runnit över. Vad jag pratar om är nedskräpning. Under vår vistelse i Norge hade jag en och annan diskussion med en av mina nordiska kollegor om likheter och olikheter mellan de nordiska länderna. En av dessa diskussioner minns jag särskilt väl och det var när min kollega sa att mängden skräp längs vägarna ökar drastiskt så fort man kommer över till den finska sidan av gränsen. Först sa jag genast emot och hävdade bestämt att det är ju städat i Finland, här finns inte mycket skräp i dikena. Sen började jag tänka efter och kom fram till att nog finns det ju ett och annat skräp både här och där. Om det faktiskt är mer än i de andra nordiska länderna vågar jag inte uttala mig om, men nu tar vi och koncentrerar oss på Finland och framför allt vår egen närmiljö. Som alltid om våren dyker allt skräp upp som begravdes när snön kom och kanske mer därtill av sånt som gömts i snö under vintern. När vi nu är hemma i Jakobstad