Fortsätt till huvudinnehåll

Fjällräven Classic - dag 2

Vi vaknade tidigt efter en kall natt, var minusgrader under natten och rimfrost på tältet när vi klev ut. Min rygg kändes till all lycka så mycket bättre än dagen innan så behövde inte ens fundera på att vända om. Så här såg morgonen i Kebnekaise ut


Var aningen nervös, därav min engelska.


Vi påbörjade dagens vandring runt 7-tiden och hann inte gå långt innan ett par andra deltagare hann ifatt oss och undrade om vi också skulle till toppen av Kebnekaise. Vi hade valt fel stig där stigen delade sig, inte kollat kartan, bara följt de andra. Vi kom överens om att alltid kolla kartan i fortsättningen, den här gången var det inte så värst långt till den rätta stigen, men sådana misstag kan bli långa och tunga om det vill sig. Vi genade över berget till den rätta stigen som skulle ta oss till Signistugorna. Här började de fantastiska fjällmassiven synas och hela vägen till Signistugorna gick vi genom en otroligt vacker dalgång. Vid lunchtid nådde vi checkpointen och där serverades vi tunnbröd med potatismos, renkött och lingonsylt. Underbart för en hungrig vandrare.


Den ena foten framför den andra, och sen upprepar vi.
I denna natur blir inte ens denna aktivitet tråkig.


Solen gassade på hela dagen och det kändes av i mitt huvud så fick inta lite vätskeersättning och burana så blev det bra igen. Eftermiddagens etapp till Sälkastugorna förflöt på bra och vi kunde checka in vid Sälkastugorna strax efter kl 5. Då hade vi avklarat dagsetappen på 27,5 km. Vi gick och shoppade i butiken genast vi fått våra pass stämplade och åt upp en chokladplatta på raken. Under kvällen badade vi bastu eller rättare sagt tvättade oss panikartat i tvättrummet eftersom det var en mixed bastu och ett gäng belgiska gubbar gjorde oss sällskap. Sen blev det matlagning med pasta provencal på menyn och persikor från butiken till efterrätt. Dag 2 var till ända och trötta, men nöjda somnade vi till ett stilla regn.

En av många hängbroar. 

Utrustning av något slag kommer till Sälka med helikopter.


/Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde