Fortsätt till huvudinnehåll

Rövarstek

Vi har länge tänkt att vi skulle testa göra rövarstek tillsammans med familjen och idag var dagen inne för en hel matlagningsdag. Redan igår förberedde killarna genom att gräva en halvmeterdjup grop nere vid stranden och fylla botten på den med stenar.



Väckarklockan ringde redan en stund före kl. 6.00 i morse och det var dags att börja elda i gropen. Jag hade tänkt stiga upp då jag med, men måste medge att jag var för lat att stiga upp så mansfolket begav sig iväg till stranden med en skottkärra ved medan jag och Kaa fortsatte sova ännu en stund. När även vi andra orkat oss upp blev det sen morgonkaffe på stranden medan eldandet fortsatte. Underbart vacker morgon!

Morgondagg



En grupp svalor vilar i diket.

Abborre på språng!


Mor och far anlände med köttet på förmiddagen och vi började så småningom förbereda det för gropen. Vi hade två sorters kött på ca 2 kg vardera: nöt innerstek och kassler. Köttet var färdigmarinerat så vi lindade först in det i folie 3 varv och sedan i tidningspapper. Tidningspappret blötlades innan. Sedan rullade vi in paketen i hönsgaller som försågs med en järntrådshängare. När gropen eldats i 5,5 h var det så dags för att gräva ner köttet i gropen. Först skyfflades kolen bort, köttet lades ner, kolet skyfflades tillbaka ovanpå och sen täcktes ännu kolet med sand.


Köttet inlindat och järntråd fäst.  

Köttet nerlagt och kolet pålagt.

Efter 3,5 h grävde vi upp köttet igen och på doften att döma så hade köttet blivit tillrett i alla fall. Spänningen var stor när vi öppnade paketen. Där inuti hittade vi två möra genomstekta köttbitar och nu fick vi äntligen hugga in. De var på gränsen till att bli lite torra, så 3 h hade nästan räckt för tillredningen, men smaken var det inget fel på. Nu har vi testat rövarstek och det blir säkert flera gånger! Både roligt och gott!

Färdigt! Ser inte speciellt gott ut i detta skede. 

Nöt innerstek - Nami!


Underbar mat! 

Till slut vill Kaa hälsa er alla en bra arbetsvecka.. :)

/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"