Fortsätt till huvudinnehåll

Chasing waterfalls

 Nu har vi förflyttat oss en bit söderut igen, närmare bestämt till Uvita. Igår var vi ännu i Quepos och passade på att njuta av floden Sevegres forsar. Vi blev upphämtade från hostellet och skumpade på i en bil ca 45 minuter innan vi kom till platsen var vi skulle starta turen. Det blev en kort genomgång av säkerheten och sedan bar det iväg nerför floden. Ungefär halvvägs tog vi paus och gick upp för en stig som slutade vid ett underbart litet vattenfall. Där fick vi simma och sedan blev vi bjudna på en fräsch fruktbuffé. Frukterna är verkligen suveräna här! Efter pausen forsatte vi raftingen ännu någon timme, vi hade jättetrevliga guider och naturen var fantastiskt vacker. Själva raftingen var sisådär, rolig, men inte så jättespännande. Av alla forsränningar jag varit på så ligger ännu Sverige/Åre i topp.

Camilla njuter i hängmattan på Villas Jaquelina

Idag tog vi bussen på morgonen till Uvita. Vi åkte lokalbuss och "fick" åka på små, skumpiga grusvägar med minimalt smala broar utan räcken. Ibland är det bättre att inte se vart bussen åker... Kring middagstid kom vi fram och gick först och tog en kall cola med två mycket trevliga engelska damer som hade bott på samma hostel som vi. Efter att vi svalkat oss lite gick vi och handlade för här var vi nu bor finns ingen butik i närheten.

Underbart ställe vi befinner oss på nu. Nästan direkt vi kom hit reserverade vi en extra natt här. 

Camilla simmar vid vattenfallet. Svalt och skönt vatten!

Dykning på gång.

Fresh ananas, inte importerad eller exporterad någonstans!
Frukterna är underbara här!

Vi bor nu mitt i djungeln på ett superhäftigt ställe som heter Cascada Verde. När vi satt på terassen och åt lunch såg vi plötsligt några apor i trädgården. Vi hade ingen kamera till hands, men hoppas på att fånga dem på bild ännu. Under eftermiddagen gick vi till ett vattenfall som finns här i närheten och simmade lite. Så skönt att få svalka sig i värmen. Nu ska vi bara ta det lugnt resten av dagen och njuta av den vackra omgivningen.

Vi lyckades även se vilda Tukaner här ikväll, dom var relativt svåra att fotografera. 

Enjoying life!

/Camilla och Jesper
Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma
2 kommentarer
Läs mer

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi
Skicka en kommentar
Läs mer

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde
2 kommentarer
Läs mer