Fortsätt till huvudinnehåll

Chasing waterfalls

 Nu har vi förflyttat oss en bit söderut igen, närmare bestämt till Uvita. Igår var vi ännu i Quepos och passade på att njuta av floden Sevegres forsar. Vi blev upphämtade från hostellet och skumpade på i en bil ca 45 minuter innan vi kom till platsen var vi skulle starta turen. Det blev en kort genomgång av säkerheten och sedan bar det iväg nerför floden. Ungefär halvvägs tog vi paus och gick upp för en stig som slutade vid ett underbart litet vattenfall. Där fick vi simma och sedan blev vi bjudna på en fräsch fruktbuffé. Frukterna är verkligen suveräna här! Efter pausen forsatte vi raftingen ännu någon timme, vi hade jättetrevliga guider och naturen var fantastiskt vacker. Själva raftingen var sisådär, rolig, men inte så jättespännande. Av alla forsränningar jag varit på så ligger ännu Sverige/Åre i topp.

Camilla njuter i hängmattan på Villas Jaquelina

Idag tog vi bussen på morgonen till Uvita. Vi åkte lokalbuss och "fick" åka på små, skumpiga grusvägar med minimalt smala broar utan räcken. Ibland är det bättre att inte se vart bussen åker... Kring middagstid kom vi fram och gick först och tog en kall cola med två mycket trevliga engelska damer som hade bott på samma hostel som vi. Efter att vi svalkat oss lite gick vi och handlade för här var vi nu bor finns ingen butik i närheten.

Underbart ställe vi befinner oss på nu. Nästan direkt vi kom hit reserverade vi en extra natt här. 

Camilla simmar vid vattenfallet. Svalt och skönt vatten!

Dykning på gång.

Fresh ananas, inte importerad eller exporterad någonstans!
Frukterna är underbara här!

Vi bor nu mitt i djungeln på ett superhäftigt ställe som heter Cascada Verde. När vi satt på terassen och åt lunch såg vi plötsligt några apor i trädgården. Vi hade ingen kamera till hands, men hoppas på att fånga dem på bild ännu. Under eftermiddagen gick vi till ett vattenfall som finns här i närheten och simmade lite. Så skönt att få svalka sig i värmen. Nu ska vi bara ta det lugnt resten av dagen och njuta av den vackra omgivningen.

Vi lyckades även se vilda Tukaner här ikväll, dom var relativt svåra att fotografera. 

Enjoying life!

/Camilla och Jesper
Etiketter:

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma
2 kommentarer
Läs mer

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi
En kommentar
Läs mer

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"
Skicka en kommentar
Läs mer