Fortsätt till huvudinnehåll

Från bergens svalka till tropisk värme på några timmar.

Idag har vi nått ut till det något avlägsna Tortuguero. Vi startade tidigt på morgonen från San José med Jungle Toms safari tours, vi utnyttjade bara transporten, medan de flesta andra hade köpt hela paketresor med hotell, mat och turer här i Tortuguero. Det var i alla fall en givande resa hit, chauffören berättade massa intressanta fakta om allt vi såg längs vägen. När vi nådde provinsen Limón lämnade vi bergen bakom oss och låglandet tog vid med bananplantage och nötboskap. Vi stannade till vid ett bananplantage och vi fick en kort presentation av hur bananodling går till. Mycket intressant!

Två floder möts, den vänstra kommer från en vulkan och har därför detta gula vatten.
Höga halter sulfit (sulfat) tror jag att det var.


Banantåg. Såhär transporteras bananerna mellan odlingarna. 

Efter några timmars resande i minibussen kom vi till La Pavona och därifrån fortsatte vi med båt längs floden Suerte. Det var en väldigt givande tur, vi såg många djur längs vägen och det började på riktigt kännas som om vi var i djungeln.


Unga vrålapor tittar nyfiket.

Ormhalsfågel. (Ahinga) 


En av flera iguaner som lurade i träden. 

Här i Tortuguero finns inga bilar, endast cyklar. Det är som att komma till en helt annan värld. Det är endast en smal landremsa med Karibiska havet på ena sidan och Lagunas del Tortugero på den andra sidan. Det här är sköldpaddornas land, det är hit de kommer för att lägga sina ägg på stranden, men just nu är det tyvärr inte säsong för dem. Som tur är finns det mycket annat intressant naturliv att se här ändå. Imorgon ska vi åka ut på en kajaktur och hoppas kunna få se många spännande djur.

Vårt boende är både det sämsta och det bästa hittills. Vårt rum är pyttelitet, stekhett och toaletten luktar, men utsikten är fenomenal. Trots allt tillbringar vi inte mycket tid på rummet, så det ska nog gå bra.

Utsikten från vårt rum här på Tortugero.



Solnedgång på lagunsidan.


Typiskt Costaricanskt hus. Not so pretty, men dyra bilar det har dom. 
Pura vida!
/Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde