Fortsätt till huvudinnehåll

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José.

Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård.

Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämmande hur grymma folk kan vara mot djur, den ena historien grymmare än den andra. Samtidigt var det så fantastiskt att få höra och se med egna ögon hur bra de mådde i dagens läge. De djur som går att befria återförs till ett liv i det fria, medan sådana djur som av en eller annan orsak inte skulle klara sig själva får stanna på ranchen livet ut.

Det är fantastiskt och beundransvärt att se hur Leslie och hennes man lägger ner själ och hjärta för att rädda djur från grymma öden. Vill ni läsa mera om deras verksamhet kan ni besöka deras hemsida http://www.toucanrescueranch.org/. Annars är det bara att njuta av bilderna. En superfin dag har vi haft och som grädde på moset hade resten av vårt bagage anlänt när vi kom tillbaka till hostellet, bättre än julafton. :D Nu sover vi gott och imorgon lämnar vi storstaden och tar sikte på kusten.


Leslie och en spindelapa. Denna var inte många veckor gammal, ska matas var fjärde timme.

Matades med getmjölk. 

Hur söt kan man bli?

Stöddiga gåsen Josephine följde med under hela turen, ibland lite väl närgången. 

Denna dam var någon slags anka och även hon följde snällt med oss under hela turen.

Något piggsvins liknande.

En av många tukaner.


Leslie visar en fångstbur som används av black market "jägare" för att fånga sångfåglar.

Tretåig sengångare, 1½ år gammal njuter av solen.

Ville äta av trädet.


t.v. Lorita 45 år, med sin något yngre pojkvän. :)


Liten liten tvåtåig sengångare!


Bilderna är kraftigt förminskade pga. nätförbindelserna här.

Camilla och Jesper

Kommentarer

  1. Fina bilder. Bra att ni har fått ert bagage . Var rädd om er . Hälsningar Från Kittholmen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jo vi e nog försiktiga. Hoppas allt är bra med Kaa. :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde