Fortsätt till huvudinnehåll

Nationalpark nr 2 - Marina Ballena

Dagarna här på Cascada Verde har förflutit snabbt. Det känns som om man kunde sitta ute på terassen hela dagen och bara titta på alla djur som landar här i trädgården. Igår var vi nere till stan och uträttade lite ärenden och idag åkte vi till nationalparken Marina Ballena. Det är egentligen en marin nationalpark, men stränderna hör också dit. Det går ett "valstråk" genom nationalparken, men just nu är det inte säsong för valarna. Här kan man också få se delfiner och sköldpaddor. Stranden i sig är helt fantastisk, det var lågvatten när vi var där så då känns stranden otroligt stor och det är inte alls svårt att hitta en helt egen plats på stranden, där finns nog rum.


Aloe Vera i våran trädgård. Används flitigt av en som bor här som av någon orsak
har stora sår på sitt ben.

Huskorren äter av bananerna som växer i trädgården.
Allt som oftast kalasar någon på bananerna här. 

Vi har också en hel del kolibrin här, de gillar tyvärr inte att bli fotograferade.
Den här gången poserade den lite iaf.

Falken (?) hälsade på en morgon också. 

And then we have this!?!? Aldrig sett något liknande.

Trött efter allt vrålande under morgontimmarna.

Vi såg inga valar eller delfiner, men några apor, krabbor och fjärilar såg vi. Det känns lite som om vart man än går, så hamnar man att betala inträde. De förstår sig nog på pengar här och förstår att ta betalt av turisterna. Det är tack och lov inga stora summor det handlar om, men kändes dumt att betala inträde för att gå till stranden.

Stranden vid parken Marina Ballena. Vid lågvatten är stranden formad som en valstjärt. (Whales tail)

Njuter en stund och kollar på krabbor.

Snabba sidogående och rädda strandkrabbor. Gillar i alla fall deras ögon.

Bryter kontrasten på stranden. 
Idag är sista dagen här i Uvita och imorgon blir det tidig väckning eftersom vi ska ta bussen som går kl 5.45 på morgonen. Det finns inga taxin i farten den tiden heller, så vi ska gå ner till stan. Vi kommer först att åka till San Isidro och där byter vi buss och åker vidare till San Gerardo de Rivas och Chirripo nationalpark. Vi ska där försöka få biljetter till parken så att vi kan göra ett försök att bestiga toppen som är Costa Ricas högsta. Endast ett fåtal biljetter säljs varje dag så det kan bli svårt att få tag i några, men vi ska ge det ett försök i alla fall.

Ha de gott!
/Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde