17 februari 2017

Sköna skridskoskär på Fäbodaisen

Helgen kunde inte ha börjat mycket bättre. Så fort Jesper kom hem från jobbet åkte vi tillsammans med Christel ut till Fäboda för att åka långfärdsskridskor. Solen sken och det blåste lite grann, men definitivt mindre vind än vad som hade utlovats. Vi har mest åkt långfärdsskridskor på insjö tidigare, så det är alltid roligt och spännande att få åka på havsis. Allting ser lite mera storslaget ut på havsisen också med is och hav så långt ögat kan nå mot horisonten.

Påväg ut från Lillsand
Lite "fräthål" finns runt stenar och grund nu.





Karaktären på havsisen är också väldigt annorlunda, den ser annorlunda ut och den känns annorlunda att pika i. Idag var ytan på isen lite mjuk efter en hel dag med plusgrader och solsken, men den var fortfarande helt underbar att åka på. Det blev en riktig njutartur idag med långa skär i lugnt tempo, många pauser för att undersöka och beundra isen samt många fotopauser.

Pörkenäs lägergård


Lite längre ut syntes också öppet vatten och Jesper ville absolut ut dit och kolla läget så med stor försiktighet åkte vi ut ända till öppet vatten. Det kändes så häftigt att stå på iskanten och se ut över öppet vatten, det kändes som att vi var i något polarområde. Sen tittade vi in mot land och såg alla sommarstugorna så var vi tillbaka i Fäboda igen. Vi åkte till Pörkenäs lägergård och där svängde vi om och gjorde några avstickare på vägen tillbaka.

Hit men inte längre!




Jag blev aningen förskräckt över att vi såg en barnfamilj ute på isen utan någon som helst säkerhetsutrustning. Inte långt därifrån var isen bara 4-5 cm tjock. Att se att folk rör sig på isen betyder på inga villkor att isen är säker. Var ALLTID försiktiga när ni rör er ute på isen och ta åtminstone mer er isdubbar. De kan vara skillnad mellan liv och död ifall man går igenom isen.

Hur som helst så hade vi en alldeles fantastisk tur idag. Hoppas, hoppas att vi får mera minusgrader så att isarna växer och blir starka. Det är ju så underbart att få glida fram på isen och njuta av allt det vackra!

Ha en skön och avkopplande helg med mycket utomhusvistelse!

/Camilla

14 februari 2017

Glad vändag

Vändagen är en sån där dag som jag inte kan bestämma mig för om jag gillar eller inte. Visst är det fint att uppmärksamma vänskap och nära relationer, men det känns också som att vändagen blivit ännu en kommersiell dag bland många andra. Dessutom är jag lite allergisk mot att vara bästa vänner en dag om året, liksom folk blir så glada och snälla inför julhelgen, men när dagen eller helgen är förbi återgår allt till vardag och vardagshumör. Men nu ska jag ändå välja att se det fina med vändagen istället för det dåliga. Vänskap och relationer är trots allt det finaste man kan ha i livet enligt mig. 

Jag är oändligt tacksam för alla vänner som finns i mitt liv. Det gamla ordspråket "vänner kommer, vänner går, men äkta vänskap består" tycker jag stämmer så väl. En del människor har funnits som en del av mitt liv bara för en kort stund, men jag är fortfarande tacksam för den stunden. Alla har tillfört något till mitt liv, ibland har det varit en hård läxa och ibland har det varit glädjefyllda stunder som av en eller annan orsak ebbat ut. Sen finns det de där trotjänarna som finns kvar i livet trots allt som händer runt omkring, ibland är kontakten inte så tät, men den finns alltid där. Ni är så värdefulla, varje en av er, jag hoppas ni vet hur mycket jag uppskattar er vänskap. Inte bara idag utan alla dagar av året. <3 Jag tror också att det finns många nya vänner där ute som ännu inte har kommit in i mitt liv. Ser fram emot att träffa er när det är dags. 


Så låt oss nu fira denna vänskapens dag, men vi ska komma ihåg att vänskapen behöver näring de resterande dagarna av året också. TACK alla vänner för att ni finns i mitt liv, era avtryck finns i mitt hjärta!

Denna video har säkert de flesta sett, men jag tycker den är så fin. Vänskapen mellan människa och djur är så vacker! Jag kan inte se den utan att tårarna trillar. Vändagen till ära - Christian the lion

/Camilla

5 februari 2017

Första natten vid Råmossen

Byggandet av laavun vid Råmossen som vi varit med och hjälpt till med färdigställdes i höstas och vi har länge länge tänkt att vi skulle åka ut dit och provsova, men inte förrän i helgen kom vi oss ut dit. Vi åkte ut på lördagkväll, ljuset räckte till ända tills vi var framme, sen blev det bras- och pannlampssken resten av kvällen. Jesper har gjort en anordning för att kunna koka mat över öppen eld och den passade vi också på att testa. Det blev en skön och avslappnad kväll framför brasan med gott om tid att tillreda mat och avnjuta den i lugn och ro. 

Linsgryta på gång.

Brasmys.

Jesper fyller på foderautomaten med havre.



Vid halv 9-tiden på kvällen fick vi plötsligt syn på pannlampor i mörkret och inom några sekunder hade vi två glada hundar i lägret. Strax där efter anlände deras husse och matte också. Vi trodde inte våra inbjudna gäster skulle dyka upp mera, men bättre sent än aldrig. :) Med förnyad energi av sällskapet blev det ännu några timmar framför brasan innan det blev dags att krypa ner i sovsäcken. Som jag saknat känslan av att få somna till ljudet av en sprakande brasa, jag ville inte somna, jag ville bara ligga och mysa i sovsäcken, men ganska snart tog tröttheten över och det blev godnatt. 

Fina Rocky!

Aki har morgongymnastik.

Vi vaknade tidigt på morgonen, men låg kvar i sovsäckarna en god stund innan vi tände fyr på brasan. Det blev en lång och skön frukost och innan vi packade ihop och åkte hem orkade också solen fram en stund. Laavun fick helt klart godkänt och det blir säkert flera nätter där. Tack till Peter för inkvarteringen och tack till Johan, Susi, Rocky och Aki för trevligt sällskap! 

Sällsynt älg besökte saltstenen.


/Camilla

29 januari 2017

Klättring, skidåkning, långfärdsskrinning och trevligt sällskap


Vår helg har haft alla ingredienser för att bli riktigt lyckad. Vi startade lördagen med några timmar klättring vid Sportis i Bennäs. Vi har börjat träna lite på ledklättring, vilket betyder att man inte klättrar på topprep utan man sätter sina säkringar på väg upp. Ledklättring är något man oftast sysslar med vid utomhusklättring på klippa då man inte har möjlighet att klättra på topprep. Ifall man tappar greppet när man ledklättrar så kan man till skillnad från topprepsklättring falla ner en bit, max det dubbla avståndet mellan två säkringar dock. Det är i alla fall mer skrämmande eftersom det ändå kan bli ett fall på några meter innan säkringen stoppar fallet.

Säkringar utplacerade på vägen upp.

Hemmaträning med quickdraws.



Detta testade vi under lördagens klättringssession för att veta hur det känns att falla en bit. Jag hade inga som helst planer på att testa på detta, tycker det är jätteläskigt, men Jesper ville testa och det slutade med att alla i vårt lilla klättringsgäng testade. Nöjd över att ha utmanat mig själv åkte vi hem några timmar senare. Vi fortsatte dock att öva med att haka fast repet i quickdrawsen, det är inte så enkelt att hänga i en arm och haka fast repet med den andra handen. Mycket roligt med klättringen just nu.

Lördageftermiddag blev det skidåkning istället. Vi fick under onsdagens teknikträning i hemläxa att träna diagonalåkning utan stavar. I diagonalåkning är det viktigt att kunna stå på en skida i taget och verkligen glida på den ena skidan medan den andra pendlar uppåt-bakåt för att bädda för ett bra fäste. Ifall man inte får till tyngdöverföringen resulterar det i båda fötterna är i snön samtidigt och då är det mycket svårare att få till ett bra fäste. Jag trodde att jag hade en hyfsad teknik i diagonalåkningen, men det visade sig att jag har en del att jobba på, men det är ju därför jag vill gå på lektion också, för att utvecklas. Med bättre teknik blir skidåkningen smidigare och mindre energi förbrukas.

Idag åkte vi ut på en liten förmiddagstur med långfärdskrinnarna. Det hade snöat lite i natt, men det var minimalt så det gick bra att skrinna ändå. Vi åkte ut från Assarskär igen och ut till en allmän rastplats vid Furuskär där vi hade en mysig korvgrillningspaus. Vi fortsatte sen söderut i motvinden mot Abbors halsskäret där vi skrinnade genom en liten kanal och ut på Sandsvägafjärden. Sen fick vi bara glida i medvinden tillbaka till Assarskär. En trevlig liten söndagstur i gott sällskap.


Åker tåg i motvind.


Alla vägar är inte lätta när vägen kommer emot. :)

En skön helg på alla sätt och vis. Imorgon fortsätter vardagen, men ska ännu njuta av en lugn söndagkväll.

/Camilla

25 januari 2017

Alltid redo

Jag sitter i hobbyrummet/kontoret/gästrummet och jobbar med lite skolarbeten och företagsgrejer och började titta runt mig hur det ser ut egentligen. I nästan varje hörn står det skidor, stavar, ryggsäcker mm alltid redo att användas. Jag gissar att ganska många tycker att det ser stökigt ut och skulle vilja stoppa undan alla skidor i något förvaringsutrymme, men jag tycker faktiskt det är rätt trivsamt. Det är ett kvitto på att vi lever ett aktivt liv och fysisk aktivitet är något jag behöver för att må bra. Jag har nog dock latdagar på sofflocket jag också för att varva ner lite ibland, de behövs också för att få balans i livet.

Jespers skidhörna.

Min skidhörna.

Allt-i-allo-rummet har både skidor, skridskoryggsäckar och snowboard redo att användas.

Igår firade vi Jesper och hade familjen på kaffekalas, men ikväll blir det lite fysisk aktivitet igen. Jesper fick av mig till födelsedagspresent skidlektioner (som jag själv också ska delta i) och ikväll är det teknikträning i klassisk skidåkning som gäller tillsammans med ES Endurance. Det ska bli spännande, hoppas få till en bättre teknik så går förhoppningsvis skidandet ännu smidigare.

Hoppas på mera snö så vi också skulle kunna skida i skogen, som det är nu är det alldeles för lite snö. I väntan på mera snö blir det skidning i elljusspår, långfärdsskrinning och inomhusklättring. Inte fy skam det heller! Den 11:e februari drar vi vår vinterskidtur tillsammans med Nykarleby arbis och vi ska tro att snön har kommit tills dess. Det finns ännu lediga platser till turen, anmäla dig kan du göra här. Hoppas vi ses. Ha det gott tills dess!

/Camilla