Natventure.fi | Friluft.fi

Dagen före midsommarafton vaknade vi till en så gott som molnfri himmel och det var äntligen dags för vår efterlängtade topptur. Vi var en grupp på tio personer som beslöt oss för att ta oss an toppen Vuojnestjåhkkå som mäter hela 1952 m.ö.h. medan en mindre grupp gick upp till den mer krävande toppen Spijkka. Vuojnestjåhkkå är en passande topp att börja med, den är aldrig jättebrant utan går ganska jämnt uppför hela tiden och det är heller inga smala kammar man behöver balansera på. Vi behövde inte gå länge förrän vi började få fin utsikt över dalen vi hade basläger i och så småningom också över sjön Bierikjávre med sitt turkosa vatten och det mäktiga Ähparmassivet i bakgrunden. Jag var förvånad över hur varmt det var där uppe, jag hade förväntat mig hård och kall vind, men emellanåt var det så varmt att man kunde gå i kortärmat. Vi lunchade en bit från toppen, då hade vi redan gått ca fem timmar och sen spurtade (åtminstone jag) den sista biten upp till toppen. Det kändes som att var

Så kommer vi till slut till den dag när jag i ord ska försöka sammanfatta vår 10 dagar långa vandring i Sarek nationalpark. Det är lättare sagt än gjort, men jag ska göra ett försök i alla fall. Jag kan börja med att berätta var Sarek finns. Sarek nationalpark är alltså ett högfjällsområde som ligger i Jokkmokks kommun i svenska Lappland och ingår i världsarvet Laponia. Det finns flera toppar över 2000 meter inom Sareks gränser och många glaciärer. Det sista packas i rinkkorna innan starten. Efter en lång bilresa med en övernattning i tält längs vägen startade vi vår vandring fredagen den 17:onde juni. Vi var ett gäng på 17 personer som under 10 dagar skulle vandra genom Sarek. Det tar dock några dagar att ta sig in i Sarek så vår vandring startade från Suorvadammen och de första dagarna gick vi i Stora sjöfallets nationalpark. Den första dagen hade vi mest uppehåll, men redan andra dagen drabbades vi av sämre väder och det var både kallt, vått och blåsigt. Terrängen under den a

Min kära far fyllde jämna år i söndags och vi har nu firat honom på Glasbruket Resort i Vexala i två dagar. Det var första gången för mig att besöka stället och jag måste säga att jag blev glatt överraskad. Jag har hört talas om stället, men som sagt aldrig besökt det förut. Glasbruket har en lång historia som går tillbaka ända till mitten av 1800-talet då ett glasbruk startades på platsen. Några år senare startades även en sommarkoloni som var till för att barn från städernas mindre bemedlade familjer skulle få komma ut ett par veckor till en frisk och sund miljö. Idag består Glasbruket av tre fritidshus som hyrs ut till både privatpersoner och företag för rekreation och evenemang av olika slag. Jubilaren i egen hög person. Vi anlände på söndag eftermiddag och Jesper och jag var förstås ivriga att sjösätta våra kajaker som vi släpat med oss. Vi hann med en liten tur på eftermiddagen innan vi hoppade ner i jacuzzin på terrassen. Där njöt vi en god stund i det behagliga vattnet