Måndagmorgon började vi med inventering av bränslelagret efter att flera matlags petroleumflaskor läckt ut en hel del efter diverse eskapader. Jesper och jag hade så vi klarade oss, men de allra flesta hade lite för lite petroleum för att klara hela turen. Under en vintertur går det åt hiskeligt mycket bränsle till att smälta snö för att få vatten, så att hitta rinnande vatten är guld värt. Dagen innan hade några stycken varit ute på en liten skidtur och då hittat rinnande vatten, så det beslöts att vi skulle skida dit och fylla alla vattenbehållare även om det blev en liten omväg för oss. Vattenhämtarturen visade sig bjuda på mer än rinnande vatten. Det var i slutet/början på Rapadalsälven som vattenhålet fanns och när vi närmade oss platsen så började några i ledet peka och vifta och vad låg där i snödrivan om inte en stor och ståtlig Rapadalsälg. Den var kanske på 200 meters avstånd och fastän vi var 10 stycken som kom skidandes så tog den absolut ingen stress utan låg lugnt kvar oc
En blogg om vårt friluftsföretag och våra privata strapatser