Fortsätt till huvudinnehåll

Paddling vid Helgelandskysten

Jag kom på för några dagar sedan att jag inte alls skrivit något om vår paddlingstur i Norge. Ett misstag som bör rättas till, det vore ju fy och skam att inte dela med sig av våra bilder från en så vacker tur. Turen var en kajakpaddlingstur som varade i 4 hela dagar och två halva dagar och den ingår i våra vildmarksguidestudier. Under denna tur var det mycket fokus på räddningstekniker, ledarskap inom kajakpaddling samt navigering. På köpet fick vi fantastiska naturupplevelser och många fina vykortsvyer att minnas och ta fram nån kall och dyster novemberdag.

Vår tur startade en torsdageftermiddag efter att alla åtta deltagare samt våra två ledare hade packat i all mat, vatten och utrustning för hela turen i sina kajaker. Kajakerna var ganska tungt lastade när vi lämnade Nesna camping den torsdagseftermiddagen. Det blev ingen lång paddling den dagen utan vi tog rätt snabbt i land på en av Tommas fina sandstränder. Det som vi snabbt fick lära oss var att en fin sandstrand snabbt kan försvinna och bli helt under vatten i och med tidvattnet. Det blev således en hel del kånkande av kajaker långt upp på land ifall man tog iland när vattnet var som lägst. Ifall vi tvärtom tog iland när det var högvatten så blev det oftast en lång väg att bära på morgonen istället för att komma ut till vattnet igen. Redan under en lunchpaus kunde vattenståndet hinna ändra betydligt vilket vi fick erfara vid något tillfälle.

Febril aktivitet på stranden vid Nesna camping innan alla kajaker är packade. 


Anlänt till Tomma och kajakerna ska bäras upp en bra bit på land för att vara säkra när tidvattnet stiger. 

Färggrannt värre med alla kajaker uppradade nedanför vår tältplats på Tomma.

Under den andra dagen agerade mitt matlag ledare och en lite längre överfart som i vanliga fall hade tagit oss ca en timme tog oss nästan två timmar pga diverse problem längs vägen. Våra riktiga ledare satte oss på prov och kapsejsade gång på gång, de blev sjösjuka och trötta och vi hade fullt sjå med att rädda och bogsera till höger och vänster. Överfarten kändes väldigt lång och det var oerhört skönt att få äta lunch sen efteråt. Resten av dagen blev sen lugn både vad det gällde räddningar och vindar. Vi fick uppleva ett helt magiskt tillfälle när vi paddlade över en lite större vik och vattnet var i princip spegelblankt. Plötsligt uppenbarade sig några fenor ovanför vattenytan och vi hade sällskap av tumlare. De var på ganska långt avstånd, men det hördes helt tydligt när de kom upp till ytan och tog luft och de var många. Vi satt alla andäktigt och bevittnade skådespelet i närmare en halv timme innan vi så småningom paddlade vidare. Vilken show!

Mitt matlag för turen. 


Räddning på gång. 

Tumlare.
Foto: Aavameri

Vattnet har sjunkit under lunchen, blev smått jobbigt att paddla ut genom tången när vi skulle bort därifrån. Lovund syns i bakgrunden. 

Solnedgång med Lovund i bakgrunden dit vi skulle ta oss nästa dag. 

Följande dag började vi med räddningsövningar och först efter lunchen åkte vi iväg vidare mot Lovund som var vårt mål för dagen. Lovund ligger långt ute i Atlanten och är belägen strax under polarcirkeln. Största delen av Lovund är täckt av Lovundfjellet som är 623 meter högt, men det finns även ett litet samhälle på Lovund. Dit styrde vi våra kajaker för att proviantera lite samt fylla på våra vattenbehållare. Den ända butiken på Lovund hade dock stängt för 40 minuter sen när vi kom dit så det blev ingen proviantering, men vi gick till restaurangen istället och åt middag där den kvällen. Vattenbehållarna fick vi påfyllda och personalen på restaurangen sålde också bröd till oss så de som var i behov fick sitt brödlager påfyllt. Riktigt bra service! Vi stannade dock inte i civilisationen särskilt länge utan vi paddlade vidare till Lovunds södra sida där vi slog läger för natten.



Övning i självräddning.
Foto: Aavameri

På ingång till Lovund. 


Lovunds södra sida. 

Jesper studerar klipporna på nära håll.
Foto: Lone Widestam

Foto: Lone Widestam

Foto: Lone Widestam

Följande dag vaknade vi till ett ihållande regn och torrdräkterna åkte genast på. Det var utlovat hård vind den dagen med upp till 15 m/s, men till min stora glädje blev det inte så hårda vindar. Som mest uppskattades vinden till 9 m/s, men det räckte ändå bra till för att skapa lite vågor till oss att träna i. Det blev några riktiga räddningar under dagen samt paddling i kompakt dimma där vi inte såg någonting innan vi tagit oss hela vägen till Tomma igen. De två sista nätterna spenderade vi sedan på Tomma i en fårhage innan vi paddlade tillbaka till Nesna på tisdagsförmiddagen.


Fåren var nyfikna, men vågade sig inte riktigt ända fram trots Jespers tappra försök att kommunicera med dem.
Foto: Aavameri
Vems fingrar är mest russinlika efter en dag i vattnet?
Foto: Aavameri

Jag själv in action i vackra Helgeland.
Foto: Aavameri


Paddlingen i Norge var verkligen full av upplevelser! Det var en berg-och dalbana i känslor med förväntningar, glädje, ångest, trötthet, frustration, rädsla, styrka, stolthet och en hel massa annat. Naturen var absolut det bästa, det var helt fantastiskt vackert där, helt annat än vad jag är van med i mina egna paddlingsvatten. Det klara vattnet gjorde att det var som att paddla i ett gigantiskt akvarium, vi kunde följa med undervattenslivet när vi paddlade i lugnare vatten, helt fantastiskt! Paddlingen var definitivt mycket mera krävande än jag är van vid, men också mycket lärorik. Det känns fint att veta att jag fixar mera krävande förhållanden även om det finns massor att lära sig ännu. Nu ser jag fram emot att ge mig ut i höststormar för att bli vän med vågorna. Jag kan igen en gång konstatera att paddling är ett oslagbart sätt att uppleva naturen på nära håll. Tack Norge för denna gång, vi ses igen!

Camilla




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Välkommen 2020 - Vad händer och när?

God fortsättning på det nya året. Vi har jobbat över både jul och nyår så har knappt märkt av att det har varit jul överhuvudtaget. Vi har haft massor med besökare vid Ice Domes så dagarna har bara sprungit iväg och vi är nu redan en bit in på januari. Resten av januari lär bli lugnare på jobbet och vi har som bäst tre lediga dagar så vi hinner vila upp oss lite grann. Idag hade vi tänkt åka hundspann eller åka ut och fiska lite, men med 18 sekundmeter och snö som vräker ner så blir det en innedag med bakning, kontorsjobb för NatVentures del och bloggande istället. Jesper har byggt ett matbord till mina pojkar.  Månljus över Finndalen. Vilja är dörrvakt.  Jag serverar vodkashottar i isbaren.  Vilja med Tamokfjellet i bakgrunden.  Whiteout på fjället.  Med nytt år följer också ljusare tider och vi väntar på att få se solen igen. Här kommer solen att gå upp den 15:e januari igen, men det lär ännu ta ett tag innan vi faktiskt får se den eftersom vi är omgiv

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"

Pencillin, besök och vackra vinterdagar

Idag har vi ledig dag. Jesper gick ut med Vilja och jag gjorde i ordning frukost under tiden. Plötsligt händer det! När jag tittar ut genom köksfönstret ser jag solen lysa på vår terrass! Kan ni fatta hur underbart det är, klockan 9 på morgonen har vi sol på vår terrass. Jag hade dukat vid bardisken där vi vanligtvis äter vår frukost, men dukade om till köksbordet där solen sken in genom fönstret och jag bara satt och njöt hela frukosten igenom, så härligt efter allt mörker vi haft. Efter frukosten tog vi itu med lite tråkiga sysslor som att ringa till posten som inte fungerar alls för tillfället, men sen packade vi ryggsäcken och begav oss ut på tur. Vi åkte inte så långt bort idag, bara ner till byn och där skidade vi ut på ån Målselva. Det var en helt fantastiskt fin vinterdag. Termometern visade på minus 10 grader, men det var vindstilla och solen sken från en klarblå himmel. Som jag nämnt tidigare så finns här massvis med älgar och spåren på ån skvallrade också om att många älga