Fortsätt till huvudinnehåll

Höstvandring i Koli nationalpark med Nykarleby arbis

Just nu älskar jag mitt jobb, jag antar att det kommer att bli vardag snart, men just nu njuter jag av att jobba med friluftsliv. De senaste fyra dagarna har jag fått spendera i Koli nationalpark med ett glatt gäng vandrare i olika åldrar. Vi startade resan mot Koli på torsdagmorgon och kom fram till Koli naturum på eftermiddagen. Efter att vi gjort de sista justeringarna i packningen drog vi på oss ryggsäckarna och med mig inräknat var vi nio vandrare samt en hund som påbörjade Herajärvis norra rundslinga.

8 vandrare samt en hund redo att stiga in i Kolis nationalpark.


Vi hade inte lång väg att vandra den första dagen så redan efter två timmar var vi framme vid Myllypuro tältplats. Det regnade lite grann när vi kom fram, men var sen uppehåll resten av kvällen så vi kunde sitta ute runt brasan och lära känna varann lite mera. Det är otroligt hur snabbt en grupp blir du med varandra under en vandring. Det kändes genast att denna grupp skulle fungera bra ihop och det var med en skön känsla jag gick och lade mig den kvällen.

Det gick uppför eller nerför under hela fredagen.
Trött hund vilar på lunchpausen inne i kåtan vid Ryläys. 

På fredagen vaknade vi till en mulen dag och regnet låg i luften hela dagen, men det blev aldrig något häftigt regn som på förhand utlovats. Dagsetappen visade sig bli riktigt tuff med konstanta uppförs- eller nerförsbackar och branta sådana. Det var ett gäng trötta vandrare som kom fram till Kiviniemi på kvällen. Vid Kiviniemi finns det en gratis bastu för vandrare att använda och den eldade vi upp efter middagen och tog oss ett välbehövligt bad efter många svettiga timmar längs leden. Där finns också ett stort vindskydd och en del av gänget valde att sova i vindskydd, medan vi var några som sov i tält.

Tältplats med utsikt mot Herajärvi. 

Denna natt var något kyligare och de som sovit i vindskyddet hade haft det lite småkyligt under natten, men de värmdes snabbt upp av solen som kom fram under förmiddagen. Lördagsetappen var ganska kort så vi hade inte bråttom att komma iväg och klockan hann bli nästan 10 innan vi lämnade Kiviniemi. Det blev en riktigt skön och avslappnad lördag med solsken, fåraherdar, kantareller i massor och ett besök till sprickgrottan Pirunkirkko senare under dagen. Vi avslutade dagen med kantarellfest runt lägerelden och sen var alla nöjda att krypa ner i sovsäckarna en sista natt under denna vandring.

Morgonuppvärmning innan dagens vandring startade. 

Spännande överfart med dragflotte vid Sikosalmi.

Skön lunchpaus i solen. 

Lakkala gård som beboddes av fåraherdarna under sommaren. 

Ett mycket sällskapligt får ville ha uppmärksamhet av mig vilket jag mer än gärna gav till henne. 

Skogens guld - stora, fina och många kantareller hittade vi. 

På söndagen startade vi redan klockan 8 i strålande solsken och påbörjade således vandringens sista etapp tillbaka till Ukko-Koli. Det blev igen många uppförs- och nerförsbackar, men vi belönades också med fantastiska utsikter över sjön Pielinen och tidig eftermiddag gick vi de sista tunga trappstegen upp mot Ukko-Kolis topp 347 m.ö.h. Så var vandringen plötsligt slut. Koli levererade verkligen, det var en mycket varierande vandring med både utmaningar, vackra vyer och idylliska svedjeängar. Jag kan ju bara tala för mig själv, men jag hade som guide fyra suveräna dagar med en superfin grupp. Det var ett riktigt nöje att vandra med er, tusen tack allesammans som kom med och gjorde detta till en fin upplevelse!

Ylä-Murhi tältplats sjuder av liv när Nykarleby arbis kommer dit. 

Morgondimma på Pitkälampi. 

Magnifikt lunchställe!

Vackra vyer över Pielinen. 

Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Minisemester bland Ytterös sanddyner och Someros (mörka) skogar

Redan i våras nån gång bestämde sig min goda vän Christel och jag för att vi skulle delta i Somero nightrogaining som avgjordes 28-29.7. Vi beslöt oss också för att ta en liten minisemester och se nånting annat på samma gång som vi ändå körde ner. På torsdag eftermiddag började vår lilla roadtrip och på kvällen anlände vi till Ytterös campingplats i närheten av Björneborg. Ytterö, kanske mera känt som Yyteri, är en lång sandstrand på hela 6 km med stora sanddyner och öppet hav så långt ögat kan nå. Det blev ingen lång visit på Ytterö, men vi hann med en kvällsstund på stranden innan det blev dags att gå och lägga sig. Ytterö är en riktig pärla och jag önskar vi haft mera tid att utforska områdena omkring där det finns flera naturstigar och många fågeltorn. Man kan även göra utfärder till bla fyrön Kallo eller till någon av Reposaaris intressanta stränder. Igen en gång kan jag konstatera att det finns massor att se i det egna hemlandet också. Ytterös sanddyner. Vacker kväll p

Årskrönika i bilder

Då har vi ännu en gång nått slutet av ett år, det känns inte alls länge sen vi påbörjade 2021. Alltid vid årets slut tycker jag om att summera året som varit. Det känns fint att tänka tillbaka på fina minnen och även tänka på vilka jobbiga stunder man tagit sig igenom. Så nu är det dags för vår årskrönika, kanske du känner igen dig på någon av bilderna ifall du tagit del av vår verksamhet under året som gått.  Januari I januari hade vi några få dagar med skrinnbar is och då passade vi på att göra några guidade skridskoturer.  Vi hade också den årliga issäkerhetskursen med ovanligt "slaskigt" före på isen.  Till issäkerhetskursen hör också övningar i livräddning. Denna kurs återkommer igen i januari 2022 ifall du ännu inte gått den. ;) Februari  I februari ordnade vi en utesovarnatt där vi bland annat byggde en quincy snöbivack.  Vi satte också upp både vindskydd och tarp under utesovarnatten och deltagarna kunde välja sin sovplats.  I Korsholm höll vi  kursen "Upptäck vi