Fortsätt till huvudinnehåll

Vintersafari

Denna helg har jag stått på ett par turskidor från svenska armén under större delen av tiden. Jag och Christel deltog i en av mi arrangerad kurs: vintersafari. Vi startade på lördagmorgon kl 9.00 från skidstugan i Lappfors. Termometern visade på -21 när fem äventyrssugna deltagare + vår ledare Matias stakade iväg uppför den branta backen i vid skidcentret. Färden sträckte sig till största delen längs den nya vandringsleden "Utterleden" med några avstickare.

Både föret och vädret var superbt! Vi kom fram till lunchstället vid Bockabron mycket tidigare än väntat och intog vår lunch i solskenet. Färden fortsatte sedan längs Esse å via Lamasjön till Hjulforsen. Därifrån tog vi en liten avstickare över "Fähusmossen", en jättestor mosse som egentligen ägs av Larsmo kommun. Vyerna var magnifika och solen, föret och sällskapet gjorde sitt, jag njöt verkligen av varje ögonblick! Vi anlände till Huvudsjön framåt 16-tiden där vi skulle tillbringa natten. Kvällen gick åt till matlagning, bastubad och trevliga pratstunder. Alla var ändå rätt trötta så vi gick och la oss tidigt.

Söndagens rutt gick först till Gäddsjön där vi tog en kort paus och beundrade utsikten. Vi fortsatte sen mot Rensforsen. Det här var nog den jobbigaste etappen, vi hamnade och korsa ganska många diken vilket är lite jobbigt med 2 meter långa skidor på fötterna. Det gick nog rätt bra i alla fall. Vid Rensforsens vindskydd tog vi lunchpaus och sen var det inte långt kvar till Sexsjön var turen tog slut.

Det blev närmare 30 km skidåkning på två dagar. Farten på turskidor är mycket långsammare än på vanliga skidor, ca 3 km/h. Att skida med turskidor är egentligen som att vandra, men skidorna hjälper en att ta sig fram i snön. Det som är speciellt roligt vintertid är att man kan röra sig på isar och så ser man spår i snön. Vilket liv det är i skogen, vi såg både harspår, fågelspår, musspår, mårdhundsspår, rävspår och älgspår. Dessutom fick vi se ett gammalt? björnide. Det blev en annorlunda upplevelse som jag verkligen kan rekommendera. Vilken fin natur vi har här i Finland!



Paus vid Gäddsjön.



Bockabron.


Jag tar mig över ett litet dike.
/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ett steg ut i det okända.

Nu är det riktigt länge sen jag skrivit nåt här på bloggen, min energi har inte räckt till helt enkelt och jag har behövt tid för att fundera över ett viktigt beslut. Nu är beslutet äntligen taget och det känns väldigt befriande. Nu finns det ingen återvändo och det är bara att se framåt och ta det där klivet utanför trygghetszonen. Vad är det då för beslut jag svamlar om, jo det är så att jag efter nästan 14 år på Fagerudds Bageri har sagt upp mig och från och med 1 april ringer inte min väckarklocka 4.40 längre.

Det är många känslor i omlopp just nu. Det känns vemodigt, skrämmande, spännande, inspirerande och väldigt skönt. Mina år på bageriet har gett mig massor, jag är mycket tacksam över alla möjligheter jag fått att lära mig en massa nya saker, jag har verkligen fått testa på det mesta man kan göra på ett bageri. Jag kommer nog att sakna de där tidiga morgontimmarna, det är en alldeles speciell känsla att jobba när de flesta andra ännu sover. Det är lugnt och skönt, inga kunder …

Hytteturen som slutade i mardrömsscenario

Vinterns första fjällkurs startade förra helgen i Narvik i Norge lyckligt ovetandes om vad som komma skulle. Fjällkursen var en randonéeskidåkningskurs med toppturer och offpiståkning som största inslag under kursen. Vi mjukstartade dock i Narvikbacken med piståkning blandat med lite offpiståkning. Oj så svårt det är med offpiståkning, det ser så lätt ut, men det var jättesvårt att få svängt skidorna i den bökiga snön. Efter en hel dag i backen kändes det rejält i låren och det var skönt att få avsluta dagen vid 17-tiden.


På måndagen gjorde vår grupp en dagstur upp mot Rombakstøtta, en mytomspunnen topp på 1230 m.ö.h. Vi tog oss inte hela vägen upp till toppen pga hårt väder, men alldeles långt från toppen var vi ändå inte. Det blev några timmar klättring upp (med stighudar under skidorna) och sen åkte vi ner på ungefär halva tiden. Snöförhållandena var väldigt svåra högre upp med bristande skare, men längre ner i dalen i skydd av träden fick till och med jag till några svängar. En tr…

Glad vändag

Vändagen är en sån där dag som jag inte kan bestämma mig för om jag gillar eller inte. Visst är det fint att uppmärksamma vänskap och nära relationer, men det känns också som att vändagen blivit ännu en kommersiell dag bland många andra. Dessutom är jag lite allergisk mot att vara bästa vänner en dag om året, liksom folk blir så glada och snälla inför julhelgen, men när dagen eller helgen är förbi återgår allt till vardag och vardagshumör. Men nu ska jag ändå välja att se det fina med vändagen istället för det dåliga. Vänskap och relationer är trots allt det finaste man kan ha i livet enligt mig. 
Jag är oändligt tacksam för alla vänner som finns i mitt liv. Det gamla ordspråket "vänner kommer, vänner går, men äkta vänskap består" tycker jag stämmer så väl. En del människor har funnits som en del av mitt liv bara för en kort stund, men jag är fortfarande tacksam för den stunden. Alla har tillfört något till mitt liv, ibland har det varit en hård läxa och ibland har det varit…