Fortsätt till huvudinnehåll

Vandrat skärgårdsleden i ruggigt höstväder

Efter fjolårets "besiktigande" av nejdens vandringsleder har det känts lite fattigt med vandrandet i år. Vi har ju dessutom gått alla vandringsleder här omkring så nu får vi söka oss längre bort om vi vill se något vi inte sett tidigare. Skärgårdsleden i Öja har vi länge varit nyfikna på och idag begav vi oss dit så fort vi fått i oss lite frukost. Vi parkerade bilen vid café Bryggan vid 10-tiden och började sedan beta av de 22 kilometrarna.


Blött och halt.

Utsikt över havet.

Det duggregnade lite under förmiddagen, men var riktigt behagligt att gå ändå. Vi tog en kort paus vid Korvgräven och stötte där samtidigt på några jägare, de var lite småsura åt oss för att vi inte hade något rött på oss. Våra regnkläder råkar vara svarta, annars brukar vi vara ganska så färggranna, men vad jag vet så har inte älgarna ännu börjat bära knallblåa ryggväskor ;) Men, förstås så bör man vara lite extra försiktig när man rör sig ute i skogen under jaktsäsongen. Jägaren var vänlig nog och meddelade de andra via radion att vi var ute på vandringsleden. Såg inte till en enda jägare sen i alla fall, vi mötte endast två andra vandrare.



Camilla beundrar färgerna.

Raststuga vid Kalvholmen

Klockan hann bli nästan 14 innan vi hade tid för lunch vid Vändörens utkikstorn. Det var riktigt fin vandring dit ner, leden går en bit längs med havsstranden över klippor och berg. Det gick bra att hålla värmen så länge vi gick, men genast vi stannade så blev det lite kyligt, så det var skönt med ett extra plagg att dra på under tiden vi rastade. Vi tog både lunch och kaffe i ett och vandrade sedan på med förnyad energi de sista 9 kilometrarna i ett sträck. Det blev sammanlagt nästan 7 h vandring idag så nu känns det skönt att slappa i soffan resten av kvällen.




Trevlig lördagkväll!

/Camilla och Jesper

/

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Minisemester bland Ytterös sanddyner och Someros (mörka) skogar

Redan i våras nån gång bestämde sig min goda vän Christel och jag för att vi skulle delta i Somero nightrogaining som avgjordes 28-29.7. Vi beslöt oss också för att ta en liten minisemester och se nånting annat på samma gång som vi ändå körde ner. På torsdag eftermiddag började vår lilla roadtrip och på kvällen anlände vi till Ytterös campingplats i närheten av Björneborg. Ytterö, kanske mera känt som Yyteri, är en lång sandstrand på hela 6 km med stora sanddyner och öppet hav så långt ögat kan nå. Det blev ingen lång visit på Ytterö, men vi hann med en kvällsstund på stranden innan det blev dags att gå och lägga sig. Ytterö är en riktig pärla och jag önskar vi haft mera tid att utforska områdena omkring där det finns flera naturstigar och många fågeltorn. Man kan även göra utfärder till bla fyrön Kallo eller till någon av Reposaaris intressanta stränder. Igen en gång kan jag konstatera att det finns massor att se i det egna hemlandet också. Ytterös sanddyner. Vacker kväll p

Årskrönika i bilder

Då har vi ännu en gång nått slutet av ett år, det känns inte alls länge sen vi påbörjade 2021. Alltid vid årets slut tycker jag om att summera året som varit. Det känns fint att tänka tillbaka på fina minnen och även tänka på vilka jobbiga stunder man tagit sig igenom. Så nu är det dags för vår årskrönika, kanske du känner igen dig på någon av bilderna ifall du tagit del av vår verksamhet under året som gått.  Januari I januari hade vi några få dagar med skrinnbar is och då passade vi på att göra några guidade skridskoturer.  Vi hade också den årliga issäkerhetskursen med ovanligt "slaskigt" före på isen.  Till issäkerhetskursen hör också övningar i livräddning. Denna kurs återkommer igen i januari 2022 ifall du ännu inte gått den. ;) Februari  I februari ordnade vi en utesovarnatt där vi bland annat byggde en quincy snöbivack.  Vi satte också upp både vindskydd och tarp under utesovarnatten och deltagarna kunde välja sin sovplats.  I Korsholm höll vi  kursen "Upptäck vi