Fortsätt till huvudinnehåll

Inspirerad av äventyraren Renata Chlumska

En av denna veckas höjdpunkter var arbis Nykarlebys torsdagsföreläsning med Renata Chlumska. Jag hade innan bara sett en artikel om henne i nån tidning och hade inte speciellt stor koll på vad hon sysslat med, visste bara att hon bestigit Mount Everest. Under kvällen fick vi följa med på hennes äventyr till de högsta bergstopparna på varje kontinent, vi fick höra om hennes stora äventyr "around America adventure" där hon paddlade och cyklade runt Amerikas gränser. Vi fick också höra om förlusten av hennes livspartner - äventyraren Göran Kropp, som tragiskt omkom i en klättringsolycka år 2002.


Renata Chlumska är verkligen urstark, både fysiskt och psykiskt. Att vara mentalt stark var något som hon återkom till gång på gång. Att klara av att bestiga ett berg kräver fysisk styrka och kondition, men framför allt kräver det mental styrka. Om du verkligen, verkligen vill något så går det att klara av, men du kanske behöver bryta ner uppgiften i små delmål och visionera för dig själv hur du klarar av uppgiften. På det här området har jag MYCKET att lära, jag har allt för lätt att ge upp och säga att jag inte kan eller klarar av en uppgift. Nu har jag i alla fall blivit inspirerad att försöka lite mera, små steg framåt är bättre än att inte försöka alls!

Jag blir alltid otroligt fascinerad av passionerade människor som brinner för något. De för en sådan positiv energi med sig och jag blir själv inspirerad att våga ta steget och göra något som jag kanske drömt om. Världen är öppen att utforska och fascineras av och det är bara man själv som kan sätta gränser för vad som är möjligt. Skulle alla lyssna på vad andra tycker och tänker så skulle världen stagnera, många uppfinningar förbli ouppfunna och många platser bli osedda. Just nu bara bubblar det i mig, jag har så många drömmar, idéer och projekt jag vill uppfylla. Det är en härlig känsla och den tänker jag behålla så länge jag bara kan. Nu är det 90 dagar kvar tills vårt kommande stora äventyr börjar, det var också bara en dröm till en början, men ska nu bli verklighet :)

Låt dig inspireras av dokumentären om Renata Chlumskas dröm att bestiga "7 summits". 


/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tävling - Vinn en Petzl pannlampa!

Det är höst och lite ruggigt väder så vi tänkte pigga upp vardagen med en liten tävling. Alla ni som följer vår blogg och säkert många andra också känner till att vi har vandrat ganska många vandringsleder i år. Med alla dessa vandringsleder följer också en hel del kilometrar. Tävlingen går ut på att gissa hur många kilometrar vi har vandrat i år. Vår vandring Fjällräven Classic räknas också med. Den som kommer närmast det rätta svaret utses till vinnare. Tävlingen pågår till fredag 15.11. För att delta i tävlingen, kommentera på bloggen  (Ej på facebook). Lycka till! Tävlingen gäller endast i Finland. Rätt svar eller den som kommer närmast det rätta svaret vinner en pannlampa från Petzl värde 34,95€ Petzl Tikka 2 pannlampa En bonusvinst lottas också ut bland alla som deltar i tävlingen. :) Termosmugg 0,45L /Jesper och Camilla Dela gärna detta inlägg på Facebook! :)                     ↓

Året var 2013, mycket friluft har vi hunnit med!

En tillbakablick på året som gått. Här kommer alla känslorna på en och samma gång :) Vinteröverlevnadskurs - här lärde vi oss bygga vindskydd vilka vi sedan övernattade i. Tjejvasan - Camilla kommer belåten i mål. Härlig vårvinterskidåkning under påskhelgen. Vintersafari på turskidor med ett gäng glada gubbar. Pimplarna såg aningen oroade ut när Jesper kom fräsande med kiten. Årets fyndigaste tältplats. Inspirationen flödade efter att vi hört på Patrick "Pata" Degerman. Otroligt varmt i maj, här sjösatte vi Gulan. I maj var det mountainbikekurs för hela slanten, här på tur i Kronoby. Starke David gjorde oss sällskap när vi gick Arbetsplatsbergets vandringsled. Största fångsten vi fick vid villan under sommaren. Fina, fina Rambo njuter av sommaren. Fagerbacka fäbodställe blev en oas i bromslandet. Löjligt spännande att paddla kajak genom slussen. Ett extra strandhugg för att lätta på tryc

Nej nu får det vara nog!!

Det är sällan jag höjer min röst i sociala medier, men nu har bägaren runnit över. Vad jag pratar om är nedskräpning. Under vår vistelse i Norge hade jag en och annan diskussion med en av mina nordiska kollegor om likheter och olikheter mellan de nordiska länderna. En av dessa diskussioner minns jag särskilt väl och det var när min kollega sa att mängden skräp längs vägarna ökar drastiskt så fort man kommer över till den finska sidan av gränsen. Först sa jag genast emot och hävdade bestämt att det är ju städat i Finland, här finns inte mycket skräp i dikena. Sen började jag tänka efter och kom fram till att nog finns det ju ett och annat skräp både här och där. Om det faktiskt är mer än i de andra nordiska länderna vågar jag inte uttala mig om, men nu tar vi och koncentrerar oss på Finland och framför allt vår egen närmiljö. Som alltid om våren dyker allt skräp upp som begravdes när snön kom och kanske mer därtill av sånt som gömts i snö under vintern. När vi nu är hemma i Jakobstad