Fortsätt till huvudinnehåll

Inspirerad av äventyraren Renata Chlumska

En av denna veckas höjdpunkter var arbis Nykarlebys torsdagsföreläsning med Renata Chlumska. Jag hade innan bara sett en artikel om henne i nån tidning och hade inte speciellt stor koll på vad hon sysslat med, visste bara att hon bestigit Mount Everest. Under kvällen fick vi följa med på hennes äventyr till de högsta bergstopparna på varje kontinent, vi fick höra om hennes stora äventyr "around America adventure" där hon paddlade och cyklade runt Amerikas gränser. Vi fick också höra om förlusten av hennes livspartner - äventyraren Göran Kropp, som tragiskt omkom i en klättringsolycka år 2002.


Renata Chlumska är verkligen urstark, både fysiskt och psykiskt. Att vara mentalt stark var något som hon återkom till gång på gång. Att klara av att bestiga ett berg kräver fysisk styrka och kondition, men framför allt kräver det mental styrka. Om du verkligen, verkligen vill något så går det att klara av, men du kanske behöver bryta ner uppgiften i små delmål och visionera för dig själv hur du klarar av uppgiften. På det här området har jag MYCKET att lära, jag har allt för lätt att ge upp och säga att jag inte kan eller klarar av en uppgift. Nu har jag i alla fall blivit inspirerad att försöka lite mera, små steg framåt är bättre än att inte försöka alls!

Jag blir alltid otroligt fascinerad av passionerade människor som brinner för något. De för en sådan positiv energi med sig och jag blir själv inspirerad att våga ta steget och göra något som jag kanske drömt om. Världen är öppen att utforska och fascineras av och det är bara man själv som kan sätta gränser för vad som är möjligt. Skulle alla lyssna på vad andra tycker och tänker så skulle världen stagnera, många uppfinningar förbli ouppfunna och många platser bli osedda. Just nu bara bubblar det i mig, jag har så många drömmar, idéer och projekt jag vill uppfylla. Det är en härlig känsla och den tänker jag behålla så länge jag bara kan. Nu är det 90 dagar kvar tills vårt kommande stora äventyr börjar, det var också bara en dröm till en början, men ska nu bli verklighet :)

Låt dig inspireras av dokumentären om Renata Chlumskas dröm att bestiga "7 summits". 


/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på. Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi

Helgvandring i Rokua nationalpark

I helgen besökte vi igen en gång Rokua nationalpark, denna gång tillsammans med ett gäng arbiskursister från Nykarleby Arbis. Vi var ett gäng på sammanlagt 11 personer samt en hund som startade från Jakobstad på lördagmorgon. Efter kaffepaus i Ylivieska kom vi fram några timmar senare till Rokua Health and Spa varifrån vandringen skulle börja. Terrängen i Rokua är väldigt lättvandrad på så vis att stigarna är väl preparerade och det finns nästan inga rötter och stenar över huvudtaget. Dock är det ganska kuperad terräng så det går mycket upp och ner och ställvis kan det vara lite sandigt. Helhetsintrycket är ändå lätt vandring. Lättvandrade stigar.  Omplåstring.  Hela gänget utom kameramannen Jesper.  Rokua nationalpark är främst känt för sitt unika högplatåområde med sandåsar, lavmoar och Finlands största dödisgrop. Parken bildades 1956 för att skydda dessa ås- och dynformationer som är en följd av landhöjningen efter istiden. Området är landets viktigaste skyddsområde