Fortsätt till huvudinnehåll

Snabbt slut på det norska vinteräventyret

Det har hunnit hända massor sen jag sist skrev något här och i skrivande stund är vi alltså hemma i Finland igen. Precis för en vecka sen började det hända saker i rask takt i Norge. Vi fick höra att nu hamnar alla i karantän som reser in till Norge så säsongen kommer troligtvis att förkortas. Vi fick också höra att grannföretaget valde att stänga sin verksamhet samma dag. Vi körde på ännu under lördagen, men när vi hade möte på kvällen släpptes bomben om att vi inte tar emot kunder längre från och med nästa dag, säsongen är härmed slut. De som ville kunde stanna ännu två dagar för att hjälpa till med nedstängningen. Nu talades det dessutom om stängda gränser, Norge stängde sina skolor osv. Vi tyckte det ändå kändes säkert att stanna ett par dagar till så de följande dagarna hjälpte vi till att stänga ner och städa undan för säsongen. Vår sista arbetsdag blev måndag och på tisdag morgon började vi köra mot Finland.

Snöskoguiding med vildmarkskunskap var min favoritsyssla på Tromsö Ice Domes.
Foto: David Jansson @a.nordic.nomad

Jespers kontorsutsikt gick inte av för hackor.
Foto: David Jansson @a.nordic.nomad


Mina killar Hjallis och Kurt-Ivan 💓


Vår preliminära plan var att lämna i fjällen på finska sidan och åka ut på skidtur ett par, tre dagar, men med allt som hände började den planen kännas alltmer avlägsen och kvällen innan vi skulle åka beslöt vi att köra direkt hem, men med en tältnatt någonstans längs vägen. Eftersom vi är i karantän gick vi inte ens in på nån bensinstation längs vägen utan vi kissade bakom nån snödriva och vi tillredde maten själv i ett vindskydd vid Kukkolaforsen. Vi hade också svårt att hitta någon tältplats vi var nöjda med (mest jag då) så till slut bestämde vi att vi kör hem hela vägen på en dag, Vilja var nöjd i bilen så det var inget problem.

Det var inga fritidsproblem i Tamokdalen. En av våra förmåner på jobbet var att vi fick låna snöskotrarna på vår fritid. 

Nöjda och tacksamma över möjligheten att få jobba vid Tromsö Ice Domes denna vinter. 


Eftersom vi nu är hemma två veckor tidigare än beräknat så är vår lägenhet fortfarande uthyrd och vi är i karantän och kan inte bo med någon annan så Jespers föräldrar erbjöd oss att använda deras sommarställe i Fäboda de kommande två veckorna. Strax efter midnatt rullade vi in på gården i Fäboda där de ställt i ordning allt till oss. Vi hann gå in och kolla läget inne i stugan, sen skulle vi hämta lite grejer från bilen och så hände det som inte får hända. Vi hade låst ut oss! Det var bara att ringa och väcka Jespers föräldrar så de kunde sätta ut en nyckel för oss att hämta från Killingholmen. Efter en lång hemresa var vi så äntligen "hemma" och kunde gå och lägga oss.

Hemma igen!

Den mest fotograferade denna vinter, vilken superstjärna hon är! 

Vacker morgon i Fäboda. 


Nu är vi redan inne på vår tredje dag här hemma och vi kunde nog inte få ett bättre ställe att spendera vår karantän på. Vädret har varit helt underbart och att få gå morgonpromenad på stranden är superlyxigt. Mat får vi levererat hit av mina föräldrar med alla världens godsaker så vår karantän har blivit till rena lyxsemestern. Så nu passar vi på och varvar ner lite efter en hektisk och händelserik vintersäsong i Norge. När karantänen är slut får vi se hur våren fortskrider. Vi hoppas förstås att allt ska återgå till det normala så fort som möjligt så att vi kan dra igång alla vårens kurser som planerat, men det återstår att se hur det hela slutar. Men just nu lever vi i vår lilla bubbla här i Fäboda och njuter av en långsam vardag med långa promenader, läsning, god mat och varandra. Ta hand om varandra där ute så ses vi om två veckor! 💓

Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"