Fortsätt till huvudinnehåll

Boktips

Köpte en julklapp till mig själv, en bok som jag vill tipsa er läsare om. Den finlandssvenska äventyraren Patrick "Pata" Degermans bok "Expedition Pata" kom ut på marknaden i december så den är pinfärsk. Den handlar om Patas expeditioner till Antarktis, Grönland, Island, Borneo, Himalaya och Amazonas. Boken varvas med roliga historier från expeditionerna samt med mer allvarliga funderingar om mål, visioner och inspiration. Dessutom innehåller boken massor av färggranna, exotiska och dramatiska bilder så det känns nästan som man själv har varit med på expedition.

Så här säger Pata om olika drivkrafter i livet:
 "När jag frågar folk hur de har det på jobbet säger de ofta: Jämna plågor. Men om du vantrivs varför slutar du inte då? Säg upp dig. Hitta på något annat. Ingen svälter ihjäl i Finland. Livet är här och nu. Jag vet inte  varför vi är på den här jorden, men eftersom vi är det, skall vi passa på att njuta och göra det så trevligt som möjligt. I allmänhet ångrar människor bara det som de inte har gjort."  
Pata är förutom upptäcksresande också föreläsare. Har du hört talas om "skitfredagen" eller "power hour"? Uttryck myntade av Pata.
"Jag resonerade att om jag är lika modig som folk i allmänhet är under en dag och komprimerar modet till en timme per dag, till en Power Hour, så blir jag verkligen modig."
Hoppas att vi skulle få Pata till Nykarleby Arbis torsdagsföreläsningar, tror han är en suverän föreläsare och en fantastisk inspiratör för alla typer av människor, inte bara för äventyrare. Jag blev i alla fall inspirerad av boken och den blev julhelgens äventyr för min del. Läs och låt dig dras med i äventyret!

Här kan ni kika in på Patas hemsida http://www.pata.fi/index.html.

Bilden är från Yle.fi.
Boken finns på både svenska och finska. Köpte mitt exemplar från Herlers bokhandel i Nykarleby. :)

/Camilla


             

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"