Fortsätt till huvudinnehåll

Toppbestigning till Barden

Måndagens inlägg kommer idag.

Vår morgon började i lugn takt på campingen, jag levde ännu med finsk tid så jag steg upp en timme tidigare än nödvändigt, men det gick bra ändå. Vi åkte in till stan ett varv och handlade lite nödvändiga grejer och sen bar det iväg mot Fjordgård där dagens  vandring startade.  Målet för dagen var alltså toppen Barden som mäter 659 m över havet. Det gick brant uppåt så det tog inte länge förrän bilarna på parkeringen såg ut som leksaksbilar. Även idag gjorde bromsarna oss sällskap, de är fruktansvärt många och ger aldrig upp så vi har haft sällskap av dem precis hela dagen. Värmen har sina nackdelar också.

Första pausen

Vi åt Oxkött i rödvinssky.

Utsikt från Toppen av Barden. Ishavet


Tom tar tillfället i akt och åker stjärtlapp. =)


Det var lunchtid redan när vi startade så vi vandrade bara tills vi kom upp till en fin utsiktsplats så tog vi lunchpaus. Vi testade Blå Bands frystorkade mat idag och kan rekommendera den. Den är dyr, men den var riktigt god för att vara frystorkat. Efter lunchen bar det iväg brant uppför och vi hittade även lite snö att svalka oss i. Det blev ännu några timmars vandring och ännu en paus innan vi nådde toppen, men det var väl värt besväret. Utsikten var slående vacker och det kändes snudd på overkligt att befinna sig så högt upp och se höga berg, fjordar och öppet hav på samma gång. Vi stannade uppe på toppen en god stund och beundrade allt det vackra innan vi så småningom började gå neråt.

Fjällripa med 5 ungar.

Paus igen på vägen ner!

Ner igen, efter ungefär 5½ timmar. 
Väl nere igen var energin ganska nära noll så vi beslöt oss för att låta någon annan koka åt oss idag. Vi körde iväg till en liten charmig fiskarby Mefjord och åt god mat på Mefjord Brygge. Efter att vi avnjutit den goda måltiden körde vi till Fjordbotn för att söka reda på en campingplats och här ligger vi nu i husbilen och ska just börja sova. Imorgon startar vi vår tvådagarsvandring så vi behöver vila våra trötta ben och få en god natts sömn. Godnatt!


/Camilla och Jesper

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Minisemester bland Ytterös sanddyner och Someros (mörka) skogar

Redan i våras nån gång bestämde sig min goda vän Christel och jag för att vi skulle delta i Somero nightrogaining som avgjordes 28-29.7. Vi beslöt oss också för att ta en liten minisemester och se nånting annat på samma gång som vi ändå körde ner. På torsdag eftermiddag började vår lilla roadtrip och på kvällen anlände vi till Ytterös campingplats i närheten av Björneborg. Ytterö, kanske mera känt som Yyteri, är en lång sandstrand på hela 6 km med stora sanddyner och öppet hav så långt ögat kan nå. Det blev ingen lång visit på Ytterö, men vi hann med en kvällsstund på stranden innan det blev dags att gå och lägga sig. Ytterö är en riktig pärla och jag önskar vi haft mera tid att utforska områdena omkring där det finns flera naturstigar och många fågeltorn. Man kan även göra utfärder till bla fyrön Kallo eller till någon av Reposaaris intressanta stränder. Igen en gång kan jag konstatera att det finns massor att se i det egna hemlandet också. Ytterös sanddyner. Vacker kväll p