Fortsätt till huvudinnehåll

Vandringen som blev till inget

Tisdagen började med glatt humör och vi ställde oss iväg för vår tvådagarsvandring som skulle gå från Senjabu till Ånderdalens nationalpark. Vi kom fram till Senjabu 11.30 och startade vår vandring, vi avslutade vandringen 70 minuter senare. Aldrig i mitt liv har jag varit med om sådana bromssvärmar som fanns där i skogen, de bet oss fastän vi var i rörelse, stod vi stilla var vi nästan täckta av bromsar. Jag minns att vi förra sommaren beslöt oss för att ta paus med vandrandet mitt på sommaren just pga alla bromsar, men kunde aldrig tro att de skulle finnas uppe i Nord-Norge. Den här gången får vi nog erkänna att vi rymde fältet. Måste säga att jag är besviken att det inte blev nån längre vandring, myggor hade jag förberett mig för, men inte detta. Läste sedan att medeltemperaturen i Abisko i juli brukar ligga kring 11 grader så antar att sådan här värmebölja inte är helt vanlig i dessa trakter.

Räknade till ca 30 st på ett ben.



Vems far hårdari?!

Rösti med bacon och kantareller.


Vi fick börja smida plan b och den tog oss till Abisko. Där har vi idag (åkt med linbana) upp till Nuolja och beundrat utsikten samt besökt Abisko nationalpark och Naturum. Många minnen väcktes till liv från fjolårets Fjällräven Classic då vi gick i mål vid just Abisko turistcenter.


Abisko nationalpark,svalkar fötterna. 

Ibland går det inte som man tänkt sig och då gäller det att tänka om och göra upp nya planer. Sist och slutligen kanske det är lika bra att vi inte åkte på någon längre vandring eftersom det i gänget finns lite onda tår, knän och hälar. Nu har vi tagit oss till Kiruna och sitter ute och njuter på ett bromsfritt Camp Ripan. Planer för morgondagen smids medan solen sjunker lite lägre på himlen, men helt ner går den inte.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling i Cornwall

Nu har jag skjutit upp det här inlägget alldeles för länge redan. Inlägget som ska handla om den sista vigukursen som också var den sista delen i kajakspecialiseringen. Kursen hölls i Cornwall i England och dit tog vi oss direkt från den föregående kursen som var i Frankrike. Vi flög till Bristol och därifrån fortsatte vi (vi=fyra stycken som gick kursen både i Frankrike och i England) med hyrbil till Falmouth där vi skulle bo under kursen. Vi anlände till Falmouth på söndagkväll och på måndagmorgon drog kursen igång.





Vi åkte till Seakayakers Cornwalls högkvarter direkt på morgonen och fick träffa Jeff Allen, en av de brittiska instruktörerna vi fick äran att bli undervisade av under veckan. Jeff Allen är känd världen över som en mycket erfaren expeditonspaddlare och han har gjort många långa paddlingar runt om i världen. Han är specialiserad på incidenthantering (incident management) och räddningar i tuffa förhållanden och det var just i dessa ämnen han skulle undervisa oss de närmas…

Tre veckor i Norge

Imorgon är det tre veckor sen körde vi längs de slingriga och smala norska vägarna mot det lilla samhället Överbygd som kommer att vara vår hemort under vintern. Längs en mörk väg uppe på en kulle står ett vitt hus som vi nu kallar för hemma. Huset delar vi med två andra guider, en på heltid och en på deltid. En liten hundvalp bor också här på deltid, vilket Vilja uppskattar.


Vårt jobb ligger strax över 20 km härifrån, närmare bestämt i Tamokdalen. Efter att vi nu hunnit jobba två veckor börjar vi så småningom få någon slags vardagsrutin även om vi för det mesta inte har nån aning om vilken veckodag det är och julen känns för oss smått overklig detta år. På jobbet är det högtryck just nu med mycket bokningar över jul och nyår så vi jobbar mest, men idag har jag ledigt och får pusta ut lite innan det är dags för en ny jobbvecka. 





Jobbuppgifterna varierar en hel del för min del, precis så som jag vill ha det. Jag guidar turer inne i Ice Domes, jag tar våra övernattningsgäster ut på snös…

Välkommen 2020 - Vad händer och när?

God fortsättning på det nya året. Vi har jobbat över både jul och nyår så har knappt märkt av att det har varit jul överhuvudtaget. Vi har haft massor med besökare vid Ice Domes så dagarna har bara sprungit iväg och vi är nu redan en bit in på januari. Resten av januari lär bli lugnare på jobbet och vi har som bäst tre lediga dagar så vi hinner vila upp oss lite grann. Idag hade vi tänkt åka hundspann eller åka ut och fiska lite, men med 18 sekundmeter och snö som vräker ner så blir det en innedag med bakning, kontorsjobb för NatVentures del och bloggande istället.







Med nytt år följer också ljusare tider och vi väntar på att få se solen igen. Här kommer solen att gå upp den 15:e januari igen, men det lär ännu ta ett tag innan vi faktiskt får se den eftersom vi är omgivna av höga berg. Man kan redan nu ändå känna av att det blir lite tidigare ljust om morgnarna, i alla fall de morgnar när det är klart väder.

I takt med att det blir ljusare tider kommer också våren så småningom emot och …