Fortsätt till huvudinnehåll

Jagat vildren på skidor

Svårt att tro att det redan gått ett år sedan vi firade vändagen på hästryggen i Santa Elenas bergtrakter i Costa Rica, men så är det faktiskt. I år firade vi vändagen på skidor längs Esse å på årets upplaga av Pedersöre mi:s vintersafari. Vi var ganska många som mötte upp (igen) vid Lappforsboden kl 10 i morse. Vårt eget deltagande hade varit ett frågetecken ganska länge pga förkylningar, men vi bestämde oss i alla fall att delta fastän vi inte var i toppskick. Vintersafarin brukar ändå vara ganska stillsam.


Solen orkade nästan igenom när vi startade.

Liten besvärligare terräng när iskanten vid ån inte höll. 


Turen startade från Lamabacka där vi tog oss ut på Lamasjön och sedan vidare ut till Esse å. Ursprungliga tanken hade varit att starta längre upp från Hjulforsen, men pga det milda vädret så är ån långt ifrån frusen så vi fick ta en lite annan rutt istället, men det gick bra ändå. Fastän stora delar av ån är öppen så gick det ändå bra att skida i kanten på de allra flesta ställen. Det tog inte särskilt lång stund förrän vi fick syn på utterspår i snön, vi spanade och spanade, men ingen utter syntes till. Lagom till lunchtid kom vi till Bockabron där det blev paus.




Efter lunchen fortsatte vi nerströms längs ån och vid Sävistråka fick vi syn på strömstarar, fyra stycken räknade vi dem till. Strömstaren hade varken jag eller Jesper sett förut så det var roligt med en ny "bekantskap". Sen fick vi igen syn på riktigt färska utterspår i snön och vår guide Mattias menade att uttern måste vara riktigt i närheten. Det blev en spännande jakt för att få syn på den, men den överlistade oss och uttern förblev osedd.


Strömstare!

Riktigt färska utterspår!

Vissa hade en aning problem med snö som fastnade under skidorna.
Turen närmade sig nu sitt slut, men för de som ville så blev det en liten extra bonustur. Vi förflyttade oss med bilarna till ett ställe var man har observerat vildrenar?! under vintern. Det var något helt nytt för oss, vi hade ingen aning om att man kan få syn på vildren i våra trakter. Vi har kännedom om att det finns en stam vildrenar i Perho på ca 1000 individer och det är några av dem som förflyttat sig till våra trakter nu. Det lär finnas en flock på ca 60 renar i Terjärvtrakten och nu också 5 individer i Lappfors. Det blev en spännande jakt på renarna med alldeles pinfärska spår efter dem, men vi skrämde säkerligen iväg dem för vi fick aldrig syn på dem. Hade de legat i sina legor hade vi haft god chans att se dem, men inte denna gång. Turen bjöd i alla fall på mycket spänning! Sammanlagt torde vi ha skidat ca 15 km idag, riktigt skönt med en hel utedag.

Trevlig vändag!

/Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José. Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård. Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämma

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"