Fortsätt till huvudinnehåll

Vandring med Vigu i Lemmenjoki nationalpark

För en vecka sedan startade vår vandring i Lemmenjoki nationalpark och därmed startade även våra vildmarksguidestudier. Vi hoppade på bussen i Jakobstad på lördagmorgon och efter ca 12 h i buss var vi då äntligen framme i Angeli nästan så långt norrut du kan ta dig i Finland. Första kvällen gick vi bara in i skogen en bit och slog läger för natten. Efter en kall första natt med några minusgrader började vi vandra in i nationalparken. Under denna vandring har vi inte överhuvudtaget gått längs några preparerade leder utan vi har tagit oss fram med karta och kompass, vilket verkligen har ökat känslan av att vara ute i vildmarken.

Framme vid Angeli på lördagkväll.

Vi hamnade att korsa många små bäckar och åar under vandringen.

Närgångna lavskrikor gjorde oss sällskap under lunchen den första dagen.

Renskallar och renhorn var en rätt vanlig syn.

Under de två första dagarna gick vi i stor grupp, men med olika ledar- och orienterargrupper i spetsen. Min grupp agerade som ledare under förmiddagen den första dagen och som orienterare under resten av dagen. Det kändes lite spännande att vara först ut med ledarrollen, men det gick hyfsat bra ändå. Jag fick testa på att gå både längst bak och längst fram och kunde konstatera att det är ganska utmanande att hålla ihop en grupp på över 20 personer. Det gäller att hitta en fart så att även de som går lite långsammare känner sig bekväma.

Kvällstvagning i ån, en del var modiga och tog sig en simtur i det iskalla vattnet.

Första kalfjället vi var uppe på. Norge skymtar i bakgrunden. 


På väg ner från det blåsiga fjället. 

Kvällsprogram på gång. :)


Den tredje dagen hade vi en "fri dag", vilket innebar att vi fick göra vad vi ville med vem vi ville. Vårt läger var då beläget vid basen av ett kalfjäll, så de flesta valde att gå upp till toppen av fjället och beundra utsikten. Vi gick dock i lite mindre grupper och vid olika tidpunkter. Det var riktigt skönt att få ta det lugnt och inte behöva packa ihop från morgonen. Vår lilla "toppexpedition" var också mycket lugn och avslappnad. Vi gick i sakta mak och tog oss tid att titta på växter, fotografera och beundra vyerna.

Frukostbestyr. 


Toppröset vid Maarestatunturit. 

Orädda fjällripor. 

Sånt vi sysslade med på vår fria dag.

Vackra vyer och fina höstfärger.

Fjärde dagen gick vi matlagsvist (matlag = den grupp man delar tält, kök och mat med) och det var mycket lärorikt att få öva orientering i mindre grupp. Nu hade vi inga ledare med så vid fel beslut var det ingen som kunde leda oss till rätt väg. Det var nu upp till oss själva att hitta rätt. Som tur hade jag duktiga orienterare i min grupp och jag lärde mig mycket om kartläsning under dagen. Vi hade turen att få syn på en renflock, men tyvärr hade jag ingen kamera med mig då så fick inga bilder. Kändes ändå häftigt att få se renar mitt ute i skogen, helt annat än att se dem genom bussfönstret. Under kvällen och natten regnade det lite, men det var det enda regn vi fick över oss under hela vandringen.

Sista vandringsdagen blev vi indelade i nya små grupper och Jesper blev min ledare den dagen. Eftersom jag hade lite problem med min fot, så det kändes extra tryggt att ha honom vid min sida, även om alla i gruppen tog väl hand om mig. Under sista etappen för dagen gick vi igen i stor grupp tillbaka till lägerplatsen vi startat ifrån fem dagar tidigare. Det blev en sista kväll runt lägerelden, mycket mat, lekar och skratt.

Bakar kladdkaka i reflektorugn. 

Växtlära på lunchen.

Vi sov i Hillebergtält. 

Oficiella Viguiter nu!

Vi har haft en suverän vandring med otroligt många intryck. Det tar tid att smälta allt det nya. Nya kunskaper, nya bekantskaper och allt i en mycket vacker natur. Det enda jag vet helt säkert nu är att detta är början på något galet bra, det känns helt rätt! Tack Vigu 21 för att jag får vara en del av ert härliga gäng!

/Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling vid Helgelandskysten

Jag kom på för några dagar sedan att jag inte alls skrivit något om vår paddlingstur i Norge. Ett misstag som bör rättas till, det vore ju fy och skam att inte dela med sig av våra bilder från en så vacker tur. Turen var en kajakpaddlingstur som varade i 4 hela dagar och två halva dagar och den ingår i våra vildmarksguidestudier. Under denna tur var det mycket fokus på räddningstekniker, ledarskap inom kajakpaddling samt navigering. På köpet fick vi fantastiska naturupplevelser och många fina vykortsvyer att minnas och ta fram nån kall och dyster novemberdag.

Vår tur startade en torsdageftermiddag efter att alla åtta deltagare samt våra två ledare hade packat i all mat, vatten och utrustning för hela turen i sina kajaker. Kajakerna var ganska tungt lastade när vi lämnade Nesna camping den torsdagseftermiddagen. Det blev ingen lång paddling den dagen utan vi tog rätt snabbt i land på en av Tommas fina sandstränder. Det som vi snabbt fick lära oss var att en fin sandstrand snabbt kan fö…

Höstvandring i Koli nationalpark med Nykarleby arbis

Just nu älskar jag mitt jobb, jag antar att det kommer att bli vardag snart, men just nu njuter jag av att jobba med friluftsliv. De senaste fyra dagarna har jag fått spendera i Koli nationalpark med ett glatt gäng vandrare i olika åldrar. Vi startade resan mot Koli på torsdagmorgon och kom fram till Koli naturum på eftermiddagen. Efter att vi gjort de sista justeringarna i packningen drog vi på oss ryggsäckarna och med mig inräknat var vi nio vandrare samt en hund som påbörjade Herajärvis norra rundslinga.



Vi hade inte lång väg att vandra den första dagen så redan efter två timmar var vi framme vid Myllypuro tältplats. Det regnade lite grann när vi kom fram, men var sen uppehåll resten av kvällen så vi kunde sitta ute runt brasan och lära känna varann lite mera. Det är otroligt hur snabbt en grupp blir du med varandra under en vandring. Det kändes genast att denna grupp skulle fungera bra ihop och det var med en skön känsla jag gick och lade mig den kvällen.


På fredagen vaknade vi ti…

Måndagmorgon i oktober

Måndagmorgon igen, jag sitter i soffan med min kaffekopp och laptopen, ute visar temperaturen på -1 grad och Kaa är pigg som de flesta morgnar och pockar på min uppmärksamhet med sitt hallåande. Jag fick ett plötsligt infall av att skriva ett inlägg till bloggen som har en tendens att stanna av lite varje höst, inga undantag där denna höst heller. Idag har jag inga uppdrag ute på fältet så det blir jobb hemifrån istället. Dagens uppgift är att få klart en artikel som jag skriver till Finlands natur så det passar bra med lite uppvärmning i skrivandet.

Det känns ännu lite overkligt att jag faktiskt jobbar med mitt eget företag, samtidigt som jag tycker att jag börjar få lite rutin på saker och ting. Vi konstaterade i helgen med Jesper att mitt humör har ändrats så mycket till det bättre efter att jag slutat jobba på bageriet, mitt tålamod har förlängts med det dubbla och jag känner mig mycket mera rofylld och glad överlag än tidigare. Det är en härlig känsla att känna även om jag inte p…