Fortsätt till huvudinnehåll

Varför cyklar inte tjejer på bakhjulet?

NatVentures första kurs börjar gå mot sitt slut och det har varit riktigt roligt att få hålla i trådarna för våra duktiga kursdeltagare. Undertecknad själv är ingen teknikexpert inom mountainbiking, men Jesper däremot har en lång "karriär" på cykeln. Han har spenderat oändligt många timmar på en cykel och övat på olika tricks, han har också förstört x antal cyklar genom tiderna. Min egen cykelkarriär har mest bestått av att ta mig från punkt a till punkt b på en relativt slät och lättframkomlig väg.

Testar teknikhinder.

Denna skillnad mellan våra bakgrunder på cykel har blivit extra tydlig
under vår nybörjarkurs. När det kommer till sådana saker som att lyfta på framhjulet så är alla tjejer (mig själv inräknad) relativt obekant med den tekniken, medan killarna gör det hur naturligt som helst. Jag började fundera på varför det var så stor skillnad och plötsligt såg jag överallt små killar som cyklar på bakhjulet. Jag ser dem från vårt köksfönster hemma, på väg från jobbet, ja överallt när jag åker nånstans så ser jag killar som cyklar på bakhjulet, men inte en endaste tjej. Varför är det så? Är flickor mera försiktiga av sig eller är det helt enkelt en könsbetingad sak? Jag önskar att någon hade lärt mig cykla på bakhjulet när jag var liten, frågan är om jag ens hade vågat...

Nedförsåkning och uppförsklättring på schemat.



Jesper instruerar i uppförsbacken. 

Hur som helst så har vi haft en givande kurs och det är så roligt att som dragare få se när deltagarna gör framsteg och framför allt roligt att se när de har roligt och verkar trivas med vårt program. Jag har själv gjort framsteg tycker jag, jag har ju varit testkanin för alla övningar. Imorgon har vi alltså sista kurstillfället, men vi kommer ännu att fortsätta med lite mountainbiking under våren och försommaren med två mountainbiketurer där fokus ligger på själva turen och inte längre några teknikövningar. Låter det intressant så håll utkik på vår facebooksida där det kommer mer information inom kort.

Snyggt framhjulslyft.


Annat spännande på gång är att vi åker till Stugun i Sverige inkommande vecka för en kurs i klippklättring. Det är något vi verkligen ser fram emot. Blir en fyra dagars kurs med grunderna i klippklättring i Vigus regi. Mera på bloggen om detta när vi kommer hem.

Önskar er alla en trevlig vecka!

Camilla och Jesper

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ett steg ut i det okända.

Nu är det riktigt länge sen jag skrivit nåt här på bloggen, min energi har inte räckt till helt enkelt och jag har behövt tid för att fundera över ett viktigt beslut. Nu är beslutet äntligen taget och det känns väldigt befriande. Nu finns det ingen återvändo och det är bara att se framåt och ta det där klivet utanför trygghetszonen. Vad är det då för beslut jag svamlar om, jo det är så att jag efter nästan 14 år på Fagerudds Bageri har sagt upp mig och från och med 1 april ringer inte min väckarklocka 4.40 längre.

Det är många känslor i omlopp just nu. Det känns vemodigt, skrämmande, spännande, inspirerande och väldigt skönt. Mina år på bageriet har gett mig massor, jag är mycket tacksam över alla möjligheter jag fått att lära mig en massa nya saker, jag har verkligen fått testa på det mesta man kan göra på ett bageri. Jag kommer nog att sakna de där tidiga morgontimmarna, det är en alldeles speciell känsla att jobba när de flesta andra ännu sover. Det är lugnt och skönt, inga kunder …

Hytteturen som slutade i mardrömsscenario

Vinterns första fjällkurs startade förra helgen i Narvik i Norge lyckligt ovetandes om vad som komma skulle. Fjällkursen var en randonéeskidåkningskurs med toppturer och offpiståkning som största inslag under kursen. Vi mjukstartade dock i Narvikbacken med piståkning blandat med lite offpiståkning. Oj så svårt det är med offpiståkning, det ser så lätt ut, men det var jättesvårt att få svängt skidorna i den bökiga snön. Efter en hel dag i backen kändes det rejält i låren och det var skönt att få avsluta dagen vid 17-tiden.


På måndagen gjorde vår grupp en dagstur upp mot Rombakstøtta, en mytomspunnen topp på 1230 m.ö.h. Vi tog oss inte hela vägen upp till toppen pga hårt väder, men alldeles långt från toppen var vi ändå inte. Det blev några timmar klättring upp (med stighudar under skidorna) och sen åkte vi ner på ungefär halva tiden. Snöförhållandena var väldigt svåra högre upp med bristande skare, men längre ner i dalen i skydd av träden fick till och med jag till några svängar. En tr…

Glad vändag

Vändagen är en sån där dag som jag inte kan bestämma mig för om jag gillar eller inte. Visst är det fint att uppmärksamma vänskap och nära relationer, men det känns också som att vändagen blivit ännu en kommersiell dag bland många andra. Dessutom är jag lite allergisk mot att vara bästa vänner en dag om året, liksom folk blir så glada och snälla inför julhelgen, men när dagen eller helgen är förbi återgår allt till vardag och vardagshumör. Men nu ska jag ändå välja att se det fina med vändagen istället för det dåliga. Vänskap och relationer är trots allt det finaste man kan ha i livet enligt mig. 
Jag är oändligt tacksam för alla vänner som finns i mitt liv. Det gamla ordspråket "vänner kommer, vänner går, men äkta vänskap består" tycker jag stämmer så väl. En del människor har funnits som en del av mitt liv bara för en kort stund, men jag är fortfarande tacksam för den stunden. Alla har tillfört något till mitt liv, ibland har det varit en hård läxa och ibland har det varit…