Fortsätt till huvudinnehåll

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José.

Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård.

Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämmande hur grymma folk kan vara mot djur, den ena historien grymmare än den andra. Samtidigt var det så fantastiskt att få höra och se med egna ögon hur bra de mådde i dagens läge. De djur som går att befria återförs till ett liv i det fria, medan sådana djur som av en eller annan orsak inte skulle klara sig själva får stanna på ranchen livet ut.

Det är fantastiskt och beundransvärt att se hur Leslie och hennes man lägger ner själ och hjärta för att rädda djur från grymma öden. Vill ni läsa mera om deras verksamhet kan ni besöka deras hemsida http://www.toucanrescueranch.org/. Annars är det bara att njuta av bilderna. En superfin dag har vi haft och som grädde på moset hade resten av vårt bagage anlänt när vi kom tillbaka till hostellet, bättre än julafton. :D Nu sover vi gott och imorgon lämnar vi storstaden och tar sikte på kusten.


Leslie och en spindelapa. Denna var inte många veckor gammal, ska matas var fjärde timme.

Matades med getmjölk. 

Hur söt kan man bli?

Stöddiga gåsen Josephine följde med under hela turen, ibland lite väl närgången. 

Denna dam var någon slags anka och även hon följde snällt med oss under hela turen.

Något piggsvins liknande.

En av många tukaner.


Leslie visar en fångstbur som används av black market "jägare" för att fånga sångfåglar.

Tretåig sengångare, 1½ år gammal njuter av solen.

Ville äta av trädet.


t.v. Lorita 45 år, med sin något yngre pojkvän. :)


Liten liten tvåtåig sengångare!


Bilderna är kraftigt förminskade pga. nätförbindelserna här.

Camilla och Jesper

Kommentarer

  1. Fina bilder. Bra att ni har fått ert bagage . Var rädd om er . Hälsningar Från Kittholmen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jo vi e nog försiktiga. Hoppas allt är bra med Kaa. :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

NatVenture 5 år!!

Kan ni fatta att det redan gått 5 år sen vi grundade NatVenture?! Det är helt otroligt hur snabbt 5 år har gått. I maj 2016 drog vi vår allra första kurs - mtbkurs för nybörjare och den kursen finns ännu med i vårt utbud och igår var sista kurskvällen för årets cyklister.   I maj 2016 höll vi vår allra första mtb-kurs för nybörjare.  Hösten 2016 guidade vi vår första vandring med övernattning i Rokua nationalpark. Tidig höstmorgon i Rokua. Wild Kids äventyrsläger skapade vi tillsammans med Ulrika första gången sommaren 2017. Nu är de årligen återkommande under höstlovet.  När jag var i tonåren minns jag hur pappa och jag satt hemma i köket i mitt barndomshem och funderade på vad jag skulle jobba med när jag "blev stor". I något skede pratade vi om att jag skulle bli vildmarksguide och pappa sa något i stil med "tänk om du skulle få jobba i vildmarken i Alaska" och där nånstans såddes nog ett frö till min dröm om att nån gång bli vildmarksguide. Vägen till att bli vi

Ledig dag i Dividalen nationalpark

Det känns nu som att vi kommit in i den andra ronden av vår vistelse här i Norge. Jobbet har börjat stabilisera sig och vi har nu två lediga dagar per vecka. Det betyder också att vi har mera ork att se oss omkring och utforska vår omgivning. Idag hade Jesper och jag ledig dag tillsammans och vi beslöt oss för att ta en dagstur på skidor i nationalparken Dividalen som inte ligger så långt borta från var vi bor. Dreggfjellet Finurliga infällda infoskyltar som berättar om områdets ekologi. Övre Dividalen nationalpark grundades 1971 och förstorades år 2006, den är hela 770 km² stor. Nationalparken har ett rikt djur- och växtliv och där finns speciellt många fågelarter. Det finns också många olika arter av rovdjur, men mest känd är parken för en av de tätaste populationerna av järv i hela Nordeuropa. Samerna har långa traditioner i Dividalen och namnet "Dividalen" kommer från samiskans ord "dievva" som betyder "en ganska rund, torr kulle"