Fortsätt till huvudinnehåll

Tukaner, sengångare och papegojor

Idag var det meningen att vi skulle lämna San José och resa vidare, men en av våra väskor saknades ännu så vi var tvungna att stanna ännu en natt här. Vi har utnyttjat denna extra dag här mycket väl. Tillsammans med två belgiska tjejer, som bor på samma hostel, åkte vi iväg till Toucan Sanctuary en bit utanför San José.

Där möttes vi av Leslie och hennes man som driver stället sedan 10 år tillbaka. Det hela började med att de startade ett rescue center för tukaner, men så småningom blev det flera och flera fågelarter och i dagsläget finns där också olika däggdjur. För 3 år sedan öppnades stället för turister för att underlätta den ekonomiska delen. Det är ingen liten verksamhet som drivs där, det finns över 100 fåglar och ca 20 däggdjur. Till alla dessa behövs inhägnader, mat och veterinärvård.

Vi blev guidade runt på området och fick bekanta oss med alla djuren och Leslie berättade deras historia, hur de hamnat där och vi fick se bilder på hur de sett ut när de kommit dit. Skrämmande hur grymma folk kan vara mot djur, den ena historien grymmare än den andra. Samtidigt var det så fantastiskt att få höra och se med egna ögon hur bra de mådde i dagens läge. De djur som går att befria återförs till ett liv i det fria, medan sådana djur som av en eller annan orsak inte skulle klara sig själva får stanna på ranchen livet ut.

Det är fantastiskt och beundransvärt att se hur Leslie och hennes man lägger ner själ och hjärta för att rädda djur från grymma öden. Vill ni läsa mera om deras verksamhet kan ni besöka deras hemsida http://www.toucanrescueranch.org/. Annars är det bara att njuta av bilderna. En superfin dag har vi haft och som grädde på moset hade resten av vårt bagage anlänt när vi kom tillbaka till hostellet, bättre än julafton. :D Nu sover vi gott och imorgon lämnar vi storstaden och tar sikte på kusten.


Leslie och en spindelapa. Denna var inte många veckor gammal, ska matas var fjärde timme.

Matades med getmjölk. 

Hur söt kan man bli?

Stöddiga gåsen Josephine följde med under hela turen, ibland lite väl närgången. 

Denna dam var någon slags anka och även hon följde snällt med oss under hela turen.

Något piggsvins liknande.

En av många tukaner.


Leslie visar en fångstbur som används av black market "jägare" för att fånga sångfåglar.

Tretåig sengångare, 1½ år gammal njuter av solen.

Ville äta av trädet.


t.v. Lorita 45 år, med sin något yngre pojkvän. :)


Liten liten tvåtåig sengångare!


Bilderna är kraftigt förminskade pga. nätförbindelserna här.

Camilla och Jesper

Kommentarer

  1. Fina bilder. Bra att ni har fått ert bagage . Var rädd om er . Hälsningar Från Kittholmen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jo vi e nog försiktiga. Hoppas allt är bra med Kaa. :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ett steg ut i det okända.

Nu är det riktigt länge sen jag skrivit nåt här på bloggen, min energi har inte räckt till helt enkelt och jag har behövt tid för att fundera över ett viktigt beslut. Nu är beslutet äntligen taget och det känns väldigt befriande. Nu finns det ingen återvändo och det är bara att se framåt och ta det där klivet utanför trygghetszonen. Vad är det då för beslut jag svamlar om, jo det är så att jag efter nästan 14 år på Fagerudds Bageri har sagt upp mig och från och med 1 april ringer inte min väckarklocka 4.40 längre.

Det är många känslor i omlopp just nu. Det känns vemodigt, skrämmande, spännande, inspirerande och väldigt skönt. Mina år på bageriet har gett mig massor, jag är mycket tacksam över alla möjligheter jag fått att lära mig en massa nya saker, jag har verkligen fått testa på det mesta man kan göra på ett bageri. Jag kommer nog att sakna de där tidiga morgontimmarna, det är en alldeles speciell känsla att jobba när de flesta andra ännu sover. Det är lugnt och skönt, inga kunder …

Hytteturen som slutade i mardrömsscenario

Vinterns första fjällkurs startade förra helgen i Narvik i Norge lyckligt ovetandes om vad som komma skulle. Fjällkursen var en randonéeskidåkningskurs med toppturer och offpiståkning som största inslag under kursen. Vi mjukstartade dock i Narvikbacken med piståkning blandat med lite offpiståkning. Oj så svårt det är med offpiståkning, det ser så lätt ut, men det var jättesvårt att få svängt skidorna i den bökiga snön. Efter en hel dag i backen kändes det rejält i låren och det var skönt att få avsluta dagen vid 17-tiden.


På måndagen gjorde vår grupp en dagstur upp mot Rombakstøtta, en mytomspunnen topp på 1230 m.ö.h. Vi tog oss inte hela vägen upp till toppen pga hårt väder, men alldeles långt från toppen var vi ändå inte. Det blev några timmar klättring upp (med stighudar under skidorna) och sen åkte vi ner på ungefär halva tiden. Snöförhållandena var väldigt svåra högre upp med bristande skare, men längre ner i dalen i skydd av träden fick till och med jag till några svängar. En tr…

Höstvandring i Koli nationalpark med Nykarleby arbis

Just nu älskar jag mitt jobb, jag antar att det kommer att bli vardag snart, men just nu njuter jag av att jobba med friluftsliv. De senaste fyra dagarna har jag fått spendera i Koli nationalpark med ett glatt gäng vandrare i olika åldrar. Vi startade resan mot Koli på torsdagmorgon och kom fram till Koli naturum på eftermiddagen. Efter att vi gjort de sista justeringarna i packningen drog vi på oss ryggsäckarna och med mig inräknat var vi nio vandrare samt en hund som påbörjade Herajärvis norra rundslinga.



Vi hade inte lång väg att vandra den första dagen så redan efter två timmar var vi framme vid Myllypuro tältplats. Det regnade lite grann när vi kom fram, men var sen uppehåll resten av kvällen så vi kunde sitta ute runt brasan och lära känna varann lite mera. Det är otroligt hur snabbt en grupp blir du med varandra under en vandring. Det kändes genast att denna grupp skulle fungera bra ihop och det var med en skön känsla jag gick och lade mig den kvällen.


På fredagen vaknade vi ti…