Fortsätt till huvudinnehåll

Paddlingssäsongen invigd bland isflak och snöskotrar

För den som missat kan jag berätta att jag fick en torrdräkt i födelsedagspresent av Jesper redan i februrari (fyller år nu i april). En torrdräkt behöver man om man tänkt paddla när vattnet är kallt, tidigt på våren och sent på hösten. Jag har väntat på att få testa min nya torrdräkt och igår kväll blev det så äntligen dags. Det är första gången jag har varit ute och paddlat så här tidigt. Jesper hade varit och kollat läget och konstaterat att det är öppet vatten ganska långt från kanotskjulet vid Svanen. Vår vän Pernilla gjorde oss också sällskap och vid 17-tiden på lördagkväll sjösatte vi kajakerna första gången för i år.

Årets första paddeltag.




Bryter is.

Ingen livlig trafik på sjön denna lördagkväll.

Redan 100 meter ut från bryggan möttes vi av ett brett istäcke, men på ena sidan gick det just och just att runda. Vår plan var att paddla runt Lysarholmen, men när vi svängde in i kanalen möttes vi åter igen av ett jämnt, om än tunt istäcke. Vi paddlade ett stycke in i istäcket, men konstaterade ganska snabbt att det inte gav med sig, det fortsatte så långt vi kunde se och det skulle bli för jobbigt att ta sig hela vägen runt. Vi styrde istället ut mot fjärden där det var mestadels öppet vatten. 

Svettigt värre att få av sig torrdräkten.

Funderingar kring brasan. 




Vårt mål för kvällen var Hebenetta, en liten holme öppen för allmänheten att njuta av. Inte alls långt borta från kanotskjulet om man väljer den kortaste vägen, vilket vi nu var tvungna att göra. När vi närmade oss holmen möttes vi igen av ett istäcke, det som varit öppet vatten några dagar tidigare var nu belagt med en tunn isskorpa. Jesper fick agera isbrytare och öppnade upp en ränna åt oss att paddla i. Väl framme fick vi befria oss från torrdräkterna ett tag och satt och myste framför brasan i kvällssolen. Vi grillade varsin korv och satt och funderade över livet i stort och smått - kvalitetstid med andra ord.

Isrännan vi bröt upp. 




När solen gick i moln krängde vi på oss torrdräkterna igen och paddlade iväg tillbaka till kanotskjulet. Under tiden vi varit i land hade det hunnit börja frysa på igen och det var betydligt kallare än när vi paddlat ut. Närmare land körde en snöskoter på isen medan vi paddlade kajak, lite märklig känsla infann sig, men så lugnt har det aldrig varit förr ute på denna del av sjön som det var denna gång. Endast någon enstaka sjöfågel delade vattnet med oss och sommarstugorna låg fortfarande öde. En känsla av lugn spred sig genom kroppen och med den känslan invigde vi detta års paddlingssäsong. 

Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Paddling i Cornwall

Nu har jag skjutit upp det här inlägget alldeles för länge redan. Inlägget som ska handla om den sista vigukursen som också var den sista delen i kajakspecialiseringen. Kursen hölls i Cornwall i England och dit tog vi oss direkt från den föregående kursen som var i Frankrike. Vi flög till Bristol och därifrån fortsatte vi (vi=fyra stycken som gick kursen både i Frankrike och i England) med hyrbil till Falmouth där vi skulle bo under kursen. Vi anlände till Falmouth på söndagkväll och på måndagmorgon drog kursen igång.





Vi åkte till Seakayakers Cornwalls högkvarter direkt på morgonen och fick träffa Jeff Allen, en av de brittiska instruktörerna vi fick äran att bli undervisade av under veckan. Jeff Allen är känd världen över som en mycket erfaren expeditonspaddlare och han har gjort många långa paddlingar runt om i världen. Han är specialiserad på incidenthantering (incident management) och räddningar i tuffa förhållanden och det var just i dessa ämnen han skulle undervisa oss de närmas…

Vandring i de franska Alperna

För tre år sedan inledde vi våra vildmarksguidestudier och i och med de två senaste veckornas kursande är nu våra studier förbi. Nu är det endast examen som återstår. Det är en vemodig känsla att viguäventyren nu är över, men vi fick verkligen ett fint sista äventyr med en veckas vandring i de franska Alperna och en veckas paddling i Cornwall.

Den 17:nde september reste vi ner till Genéve därifrån vi hyrde en bil och körde vidare söderut till La Grave. La Grave är en kommun som hör till departementet  Hautes-Alpes och ligger i nordöstra Frankrike. Området är främst känt för sin fina off-piståkning, men även sommartid kommer en hel del turister till området för att cykla, vandra eller klättra.

Redan på tisdagen inledde vi en tredagars vandring som gick från stuga till stuga. För oss som är vana att bo i tält och bära med oss allt vi behöver kändes det ovant med en lätt dagspackning och jag fick fundera både en och två gånger innan ryggsäcken var färdigpackad. Vi hade otrolig tur med v…

Paddling på Åland

Våra vigustudier börjar sakta men säkert lida mot sitt slut, men ännu har vi en sommar och höst kvar späckad med kurser. För en vecka sedan inleddes vår kajakspecialiseringsutbildning på Åland som var den första delen av fyra. Vi tog färjan över från Åbo på tisdag morgon och anlände till Mariehamn på eftermiddagen. Innan vi paddlade ut i skärgården blev det matinförskaffning för att klara oss ute på tur ända till lördag förmiddag. Vi var sammanlagt 14 deltagare plus vår instruktör när vi sent omsider paddlade ut från Lervik hamn i våra fullastade kajaker. Vårt basläger var stationerat på Idskär som ligger ca 6 km fågelvägen från Lervik. Det blev en mycket sen middag den första kvällen på ett kallt och blåsigt Idskär, men vi hade en fantastisk utsikt från vår tältplats på klipporna.






De följande dagarna bestod av paddling, paddling och mera paddling. Vi började alltid dagen med ett teoripass på land som behandlade dagens övningar för att sedan försöka omsätta teorin i praktiken. Vi övad…