Fortsätt till huvudinnehåll

Vinterturskidning i ytterligheternas Sarek - del 1

När vi åkte iväg till Sarek kändes det som att vi skulle vara borta jättelänge, sist och slutligen så gick det ju jättesnabbt. Nu är vi hemma igen efter en superfin tur i ytterligheternas Sarek. Sarek är otroligt vackert, hänförande, ståtligt och mäktigt samtidigt som det kan vara grymt, kargt och obarmhärtigt, men framför allt ligger det nåt magiskt över Sarek som bara kan upplevas på plats. Jag ska i alla fall göra ett försök att återge vad vintersarek har att bjuda på.

Vår tur startade denna gång vid Ritsem fjällstation därifrån vi åkte snöskoter över sjön till Akkastugorna. Vid Akkastugorna började sedan vår skidfärd genom Sarek. Första dagen slog vi läger redan efter ca 2 h eftersom klockan hunnit bli mycket och vi var denna natt ännu nedanför trädgränsen. Vi vaknade följande morgon till hård blåst och färden över sjön Kutjaure blev en mycket blåsig och blöt historia när vinden tilltog och det dessutom snöade ymnigt. Vi kom till lunchen passligt fram till Kisurisstugan där vi kunde äta lunch i skydd för vinden. Efter lunchen kom solen fram och lika fort som vädret ändrade så ändrade också humöret. Allting kändes plötsligt mycket bättre, roligare och lättare.

Packar det sista i ryggsäckar och pulkor innan det är dags för avfärd från Ritsem fjällstation.

Två vildmarksjenter på tur med snöskoter över Ritsemjavre.

Rinnande vatten är en lyxvara på vinterturen. Fiskas här upp av Jesper och alla termosar och dricksflaskor fylls.

Att sätta upp tält på vinterfjället följer lite andra rutiner än vid sommartältning. Skidor och stavar användes även när vi inte skidade.

Matlagning på gång inne i absiden.


Den andra natten slog vi läger längs med Sjnjuvtjudisjåhkå och även denna kväll och natt blåste och snöade det en hel del. På fredagen hade jag födelsedag och denna födelsedag kommer med säkerhet att bli en födelsedag jag minns lite bättre eftersom jag fick fira den just i Sarek. Gänget sjöng åt mig på morgonen och dagen visade sig bli helt fenomenal med strålande solsken på dagen och nu började även det mäktiga Sarekmassivet visa upp sig. När det var dags att slå läger för kvällen hade vädret igen ändrat sig och nu var det storm och snöyra igen. Vi tältade denna natt i närheten av en olåst renvaktarstuga och på kvällen blev det kalas i renvaktarstugan med krabbelurer och presenter. Världens finaste Lone hade släpat med sig presenter upp till fjället! Jag hade verkligen inte förväntat mig något sådant, så jag blev mäkta överraskad. Det blev en trevlig kväll i renvaktarstugan med alla samlade och med en liten paus från stormen. Den natten sov jag inte speciellt bra, vinden rev och slet i tältet, men tältet stod kvar och vi kan nu konstatera att det håller måttet även i stormigt väder.

Här tältade vi natten när det blåste som mest. Renvaktarstugan syns längst bort i bakgrunden till höger.
Foto: Kristoffer Wiik

Kalas inne i renvaktarstugan.

Varm dag på fjället. 
På lördagen skidade vi vidare in i Ruohtesvagge och vi befann oss nu på den lavinfarligaste delen av vår rutt och skidade med våra transcievers påslagna. Just i denna del av dalen är det så branta sluttningar och så trångt så här kunde vi inte slå läger, här var det bara att passera och beundra så länge det varade. Det här var kanske också den mest fascinerande delen av vår skidrutt med de branta topparna som tornade upp sig på båda sidorna om oss.



Nästa lägerplats blev sen vår boplats för två nätter i rad eftersom vi nästa dag gjorde en topptur till Máhtuoalgge. Det var ingen hög topp med sina 1284 m.ö.h. men den bjöd på mycket fin utsikt över Sarekmassivets olika toppar. Vädret denna dag var alldeles fantastiskt med strålande sol från en klarblå himmel. Uppe på toppen blev det en kort lunchpaus i den friska vinden och sen stighudarna bort och så blev det åka av nerför fjället. Det är inte lätt att åka utför på fjällskidor kan jag tala om och det blev många vurpor, glada skratt och genomblöta skor innan vi var nere igen. Ifall någon hade betraktat oss från avstånd så såg det högst antagligen ut som en skolklass som åkte skidor för första gången i sitt liv. Ett kaos av bredbent åkstil, vingliga ben och balansproblem - men väldigt roligt hade vi!

Avklädningspaus på väg upp mot toppen.
Foto: Kristoffer Wiik


Ruohtesvagge.


Många fjällripor såg vi under turen.

Även en liten sork såg vi. Denna promenerade rakt upp i handen på Henrik. 

Här poserar den i Jespers hand.

Njuter i solgropen.

Kväll på fjället.

Några kapitel hann jag läsa, men oftast blev det för kallt om händerna att hålla i boken på kvällen. 


Dagen avslutades ännu på bästa vis med matlagning i solgropen utanför vårt tält och det här blev första natten med lite mindre vind i tältduken. Söndagen bjöd sedan på läckande petroleumflaskor och ett möte med Rapadalens konung. Mera om detta i nästa inlägg...

Camilla

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ett steg ut i det okända.

Nu är det riktigt länge sen jag skrivit nåt här på bloggen, min energi har inte räckt till helt enkelt och jag har behövt tid för att fundera över ett viktigt beslut. Nu är beslutet äntligen taget och det känns väldigt befriande. Nu finns det ingen återvändo och det är bara att se framåt och ta det där klivet utanför trygghetszonen. Vad är det då för beslut jag svamlar om, jo det är så att jag efter nästan 14 år på Fagerudds Bageri har sagt upp mig och från och med 1 april ringer inte min väckarklocka 4.40 längre.

Det är många känslor i omlopp just nu. Det känns vemodigt, skrämmande, spännande, inspirerande och väldigt skönt. Mina år på bageriet har gett mig massor, jag är mycket tacksam över alla möjligheter jag fått att lära mig en massa nya saker, jag har verkligen fått testa på det mesta man kan göra på ett bageri. Jag kommer nog att sakna de där tidiga morgontimmarna, det är en alldeles speciell känsla att jobba när de flesta andra ännu sover. Det är lugnt och skönt, inga kunder …

Hytteturen som slutade i mardrömsscenario

Vinterns första fjällkurs startade förra helgen i Narvik i Norge lyckligt ovetandes om vad som komma skulle. Fjällkursen var en randonéeskidåkningskurs med toppturer och offpiståkning som största inslag under kursen. Vi mjukstartade dock i Narvikbacken med piståkning blandat med lite offpiståkning. Oj så svårt det är med offpiståkning, det ser så lätt ut, men det var jättesvårt att få svängt skidorna i den bökiga snön. Efter en hel dag i backen kändes det rejält i låren och det var skönt att få avsluta dagen vid 17-tiden.


På måndagen gjorde vår grupp en dagstur upp mot Rombakstøtta, en mytomspunnen topp på 1230 m.ö.h. Vi tog oss inte hela vägen upp till toppen pga hårt väder, men alldeles långt från toppen var vi ändå inte. Det blev några timmar klättring upp (med stighudar under skidorna) och sen åkte vi ner på ungefär halva tiden. Snöförhållandena var väldigt svåra högre upp med bristande skare, men längre ner i dalen i skydd av träden fick till och med jag till några svängar. En tr…

Larsmo XCO-projekt - en riktig terrängcyklingsbana

I helgen kom vi oss äntligen iväg och pröva Larsmos XCO-projektbana. Det är en renodlad terrängcyklingsbana som ännu är under uppbyggnad, men en del av banan är redan nu cyklingsbar och välkommen att provköras. Några cyklingsentusiaster har dragit igång projektet i Larsmo If:s regi och har under hösten byggt upp en bana vid Larsmo idrottspark (vid Cronhjelms skola). När banan är färdig kommer den att vara ca 3 km lång och det ska finnas alternativa körlinjer så att banan passar både nybörjare och mer erfarna cyklister. I nuläget går det att cykla en bana på 1,4 km, men tanken är att hela banan ska stå klar någon gång under 2017. Banan startar vid Cronhjelmskolan vid dessa koordinater. (Länk till google maps)




Vi testade alltså den 1,4 km långa banan idag och blev mycket imponerade. Första varvet vi åkte den steg undertecknad av vid x antal tillfällen och tyckte det var väl svårt, medan Jesper hade hur kul som helst. Redan andra varvet gick allting mycket bättre och jag fick av Jesper t…