Fortsätt till huvudinnehåll

Med Nykarleby Arbis på vårvandring

En härlig helg ligger bakom mig och en fullspäckad vecka framför. Det känns bra just nu och jag försöker njuta, men tanken att det är lite för bra för att vara sant smyger sig på nu som då. Det är som min syster sa för en tid sen, vi har många verktyg för att fixa motgångar, men när det går bra vet vi inte riktigt hur vi ska bete oss. En mycket fin helg hade jag i alla fall och hoppas att denna vecka blir lika fin.

På helgens program stod det vandring i Salamajärvi nationalpark tillsammans med Nykarleby arbis. Det var ett gäng ivriga vandrare som mötte upp på lördagmorgon och efter den nästan två timmar långa bilfärden var vi framme i Salamajärvi vid 10-tiden på förmiddagen. Vi var sammanlagt 9 personer och en hund när vi startade vår vandring längs Vaatimen kierros i det lite mulna vädret. Efter ca en och halv timmes vandrande i en ganska kuperad och stenig terräng blev det lunchpaus vid Heikinjärvi rastplats. Vi fortsatte sen utan packning på en liten avstickare till ett fågeltorn som finns placerat i utkanten av den stora mossen Heikinjärvenneva. På våren lär det ska finnas ett rikt fågelliv här med många olika sorters vadare, men när vi väl kom dit var det ganska dött. Längre ut såg vi svanar och måsar, men inte mycket mera. Troligtvis är det mera liv där i gryning och skymning. Det var i alla fall en fin vandring dit ut längs spångar som gick över myrar och små bäckar.

Myrarnas nationalpark - Salamajärvi


Fint gäng på vandring och nästan alla syns. 


När vi lastat på oss ryggsäckarna igen gick vi vidare till vår lägerplats som i detta fall skulle bli vid Pyydyskoski rastplats. Pyydyskoski är en av de två möjliga tältplatserna längs Vaatimen kierros. Den andra ligger vid Koirasalmi naturstuga, men där kostar det en slant att sätta upp sitt tält. Kvällen bjöd på det mesta som en härlig vårvandring kan bjuda på; solsken, fågelkvitter, god mat och mycket trevligt sällskap. Vi var inte de enda vandrarna som var ute, under kvällen fick vi ännu sällskap av en barnfamilj och ett par som också övernattade vid Pyydyskoski.

Mysigt med kaffekok i solskenet. 

Pyydyskoski.

Matlagning på gång vid Pyydyskoski rastplats. 

Trött hund efter en hel dags strapatser. 


Natten visade sig bli kall med till och med två minusgrader och en del i gänget hade haft det kallt om natten. Själv sov jag riktigt gott trots att detta faktiskt var första gången som jag sov alldeles ensam i tältet. Det var riktigt skönt, jag hade gott om plats och ingen som snarkade, men jag föredrar nog ändå att ha nån som snarkar bredvid mig om jag får välja. ;)

Många grodor såg vi, denna hade stelnat i hoppet. 

Många långa spångar. 

Ödestuga vid Ahvenlampi. 


Söndagen blev också den en alldeles underbar vandringsdag med ännu mera solsken, värme och fina stigar att vandra på. Vi hade lunchpaus vid Ahvenlampis strand till ljudet av en kvackande grodkör. Den sista biten av vandringen gick i ett huj och snart var vi framme vid Koirasalmi igen där vi börjat vår vandring. Trots att vi inte fick se så mycket fåglar som jag hade hoppats och inte heller någon skogsren så tycker jag att Salamajärvi levererade. Jag är väldigt svag för myrar, de får mig alltid att känna mig som att jag befinner mig ute i vildmarken och myrar finns det gott om i Salamajärvi. Vädret var ju också helt suveränt och en bättre grupp att guida får man leta efter. Tusen tack till alla som deltog, ni gjorde en vildmarksguides jobb till en semester! 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ett steg ut i det okända.

Nu är det riktigt länge sen jag skrivit nåt här på bloggen, min energi har inte räckt till helt enkelt och jag har behövt tid för att fundera över ett viktigt beslut. Nu är beslutet äntligen taget och det känns väldigt befriande. Nu finns det ingen återvändo och det är bara att se framåt och ta det där klivet utanför trygghetszonen. Vad är det då för beslut jag svamlar om, jo det är så att jag efter nästan 14 år på Fagerudds Bageri har sagt upp mig och från och med 1 april ringer inte min väckarklocka 4.40 längre.

Det är många känslor i omlopp just nu. Det känns vemodigt, skrämmande, spännande, inspirerande och väldigt skönt. Mina år på bageriet har gett mig massor, jag är mycket tacksam över alla möjligheter jag fått att lära mig en massa nya saker, jag har verkligen fått testa på det mesta man kan göra på ett bageri. Jag kommer nog att sakna de där tidiga morgontimmarna, det är en alldeles speciell känsla att jobba när de flesta andra ännu sover. Det är lugnt och skönt, inga kunder …

Hytteturen som slutade i mardrömsscenario

Vinterns första fjällkurs startade förra helgen i Narvik i Norge lyckligt ovetandes om vad som komma skulle. Fjällkursen var en randonéeskidåkningskurs med toppturer och offpiståkning som största inslag under kursen. Vi mjukstartade dock i Narvikbacken med piståkning blandat med lite offpiståkning. Oj så svårt det är med offpiståkning, det ser så lätt ut, men det var jättesvårt att få svängt skidorna i den bökiga snön. Efter en hel dag i backen kändes det rejält i låren och det var skönt att få avsluta dagen vid 17-tiden.


På måndagen gjorde vår grupp en dagstur upp mot Rombakstøtta, en mytomspunnen topp på 1230 m.ö.h. Vi tog oss inte hela vägen upp till toppen pga hårt väder, men alldeles långt från toppen var vi ändå inte. Det blev några timmar klättring upp (med stighudar under skidorna) och sen åkte vi ner på ungefär halva tiden. Snöförhållandena var väldigt svåra högre upp med bristande skare, men längre ner i dalen i skydd av träden fick till och med jag till några svängar. En tr…

Höstvandring i Koli nationalpark med Nykarleby arbis

Just nu älskar jag mitt jobb, jag antar att det kommer att bli vardag snart, men just nu njuter jag av att jobba med friluftsliv. De senaste fyra dagarna har jag fått spendera i Koli nationalpark med ett glatt gäng vandrare i olika åldrar. Vi startade resan mot Koli på torsdagmorgon och kom fram till Koli naturum på eftermiddagen. Efter att vi gjort de sista justeringarna i packningen drog vi på oss ryggsäckarna och med mig inräknat var vi nio vandrare samt en hund som påbörjade Herajärvis norra rundslinga.



Vi hade inte lång väg att vandra den första dagen så redan efter två timmar var vi framme vid Myllypuro tältplats. Det regnade lite grann när vi kom fram, men var sen uppehåll resten av kvällen så vi kunde sitta ute runt brasan och lära känna varann lite mera. Det är otroligt hur snabbt en grupp blir du med varandra under en vandring. Det kändes genast att denna grupp skulle fungera bra ihop och det var med en skön känsla jag gick och lade mig den kvällen.


På fredagen vaknade vi ti…